Svenska riksdagsgruppens alternativa budget 25.11.2015

25.11.2015 kl. 15:00
Gruppanförande av partiordförande Carl Haglund

Ärade talman,

Skuggbudgetens viktigaste uppgift är att visa att det finns alternativ i politiken. Alternativen syns allra tydligaste i fördelningen av pengar. Där blir det helt klart vad man prioriterar och vad man inte prioriterar. Svenska riksdagsgruppen har ett klart alternativ till regeringens politik. Vi vägrar gå med på regeringens stora nedskärningar i utbildningen och i biståndet. Också i övrigt har vi många alternativ till den politik regeringen för.

Svenska riksdagsgruppen vill se en skattepolitik som stöder arbete. Vi vill se en skattepolitik som sporrar till jobb – det är nämligen genom jobb och en höjd sysselsättning vi får det här landet på fötter. Vi måste se till att det alltid är lönsamt att jobba och att alla former av flitfällor försvinner. Ett av de lättaste sätten är att sänka skatten på arbete. Vi vill sänka skatten på arbete med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och med en halv procentenhet i den högsta skatteklassen. Samtidigt vill vi också höja hushållsavdraget från 2400 till 4000 euro för att sysselsätta fler, uppmuntra till företagande och samtidigt stävja den grå ekonomin. Hur finansierar vi då detta? Vi vill inte ta mera lån eller höja vår redan skyhöga totalskattegrad. Istället vill vi höja momsen med en halv procentenhet i alla momsklasser, slopa regeringens planerade bilskatterea och dessutom vill vi slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad.

Svenska riksdagsgruppen anser att arbetsmarknaden bör reformeras. Det behövs för att tackla sysselsättningsproblemet från flera olika håll. Vi vill få till stånd en reform av den inkomstrelaterade dagpenningen så att mängden dagar förkortas, men beloppet istället höjs något under de första 100 dagarna. Danmark har goda erfarenheter av en sådan modell, och vi tror att de goda sidorna där också kunde överföras till en finländsk modell. Dessutom vill vi reformera arbetskraftsbyråerna så att privata arbetsförmedlingar delar en del av bördan. I vår modell har staten fortfarande huvudansvaret, men när det gäller lättare sysselsatt arbetskraft i de stora städerna visar förmedlingsfirmorna på bättre resultat. Det vill vi ta vara på genom att ge de privata firmorna en större del av ansvaret för att sysselsätta folk. För att minimera de perioder när människor är borta från arbetslivet tror vi, i motsats till regeringen, att också arbetsrehabiliteringen ännu behövs. Därför vill vi behålla AURA-rehabiliteringen för att hjälpa människor att orka tillbaka till arbetet. Det vinner såväl finländarna som staten på.

 

Ärade talman,

regeringen planerar enorma nedskärningar i utbildningen. Svenska riksdagsgruppen anser att det är kortsiktig politik. Endast genom högklassig forskning och en högt utbildad befolkning kan vi konkurrera på den globala marknaden. Utbildningen har hittills varit vårt trumfkort och vi vill att det ska fortsätta att vara så!

Småbarnsfostran av hög kvalitet baserad på en subjektiv rätt till dagvård, samt en utmanande, sporrande och bra grundskola ger alla barn en jämlik grund i livet. Det är något vi inte kan tumma på – oberoende av konjunkturläge. Det är vi vuxna, inte barnen som måste stå för inbesparingarna. Lika viktiga är också högskolorna, och att vi fortsättningsvis satsar på forskning. Svenska riksdagsgruppen vill minska regeringens planerade nedskärningar i utbildningen med hälften.

När en ung människa hamnat snett i livet är det en tragedi för den personen, men också för familjen och för samhället i stort. Varje utslagen ung är en för mycket och varje ungdom vi kan ge en andra chans och hjälpa tillbaka till utbildning eller jobb är en vinst. Trots det vill regeringen skära ner i såväl ungdomsgarantin som det uppsökande ungdomsarbetet. Vi förstår inte den logiken. Vi vill satsa på de unga, och på framtiden! Förutom genom direkta ekonomiska tillägg vill vi också utreda och ta i bruk bättre modeller för lärlingsavtal samt så kallade minijobs, där unga kunde förtjäna en viss summa utan att exempelvis stöd påverkas.

 

Ärade talman,

regeringen slaktar biståndet. I tider då flyktingströmmarna är större än något vi upplevt i modern tid väljer regeringen att minska stödet till Unicef med tre fjärdedelar. Vilken signal tror ni att det ger i FN och det globala samfundet? Vi vill att Finland ska ta ansvar och vara en pålitlig och trovärdig aktör på den globala arenan, och därför vill vi höja biståndet med 250 miljoner euro. Den största delen av detta finansierar vi genom att föra tillbaka regeringens satsning på Finnfund till biståndet. Samtidigt vill vi höja flyktingkvoten från 750 till 2500 samt på lång sikt ytterligare höja antalet kvotflyktingar. Som ett av världens rikaste länder har vi råd – för att inte tala om en moralisk skyldighet – att hjälpa de som har det sämre. Vi vill också att alla asylsökande som får barn i Finland ska ha rätt till mammalåda – de om någon behöver den.

Också på hemmaplan ska vi ta hand om dem som har det svårast. Vi är glada att regeringen hört på oss och på den övriga oppositionen och nu backar i sitt beslut att slopa pensionärernas bostadsbidrag. Det skulle vi också ha gjort! Dessutom vill vi att ett gemensamt kostnadstak utreds för vård, sjuktransporter och medicin. Vi vill också minska på den extraskatt en del pensionärer tvingas betala.

Vi vill satsa på en av de grupper som har det allra svårast i vårt samhälle – nämligen ensamförsörjarna. Det gör vi genom att slopa kopplingen mellan ensamförsörjartillägget i barnbidraget och utkomststödet. Det är fullständigt vansinnigt att det staten ger med den ena handen, tar den genast tillbaka med andra. Också de som sett till att vi bor i ett av världens bästa länder – det fria och självständiga Finland – kräver mera uppmärksamhet. Därför vill vi satsa mera på rehabilitering av veteraner. Det är det minsta vi kan göra som ett tack för allt de givit upp för oss.

 

Ärade talman,

parallellt med en vårdreform behöver Finland i framtiden starka primärkommuner. Vi vill stöda kommunsammanslagningar ekonomiskt. Samtidigt vill vi att kommunerna, som fundamentet i det lokala livet, fortfarande ska ha viktiga och relevanta uppgifter. Just nu tuffar vårdreformen vidare på den specialiserade sjukvårdens villkor och socialvården och bashälsovården glöms bort. Vi vill ändra detta, och hålla kvar socialvården och kanske till och med en del av den lättare hälsovården i kommunernas regi. På det sättet tryggas ett lokalt inflytande över de sociala tjänsterna. Samtidigt vill vi också minska kommunernas uppgifter, så att de kan koncentrera sig på det väsentliga – en bra service till kommuninvånarna.

Till bra service hör också möjligheten att använda kollektivtrafik. Att kunna ta sig till och från jobbet, och att kunna röra sig i vårt land. Det är fullständigt ologiskt att staten först satsar hundratals miljoner på att förbättra rälsarna för att sedan dra in tågturerna. Vi vill hålla kvar tågtrafiken.

Vi vill också satsa mer på försvaret och på att rättsväsendet effektiveras genom snabbare domstolsprocesser. En del av våra tilläggssatsningar finansierar vi genom att minska regeringens spetsprojektssatsningar med hälften.

Jordbrukarna är idag en av de grupperna i samhället som måste slåss med störst mängd blanketter och andra papper. Vi vill underlätta böndernas vardag genom att slopa en hel förvaltningsnivå. Landsbygdsverkets uppgifter kan överföras till kommunerna och ministeriet. Dessutom vill vi göra rationaliseringar vid livsmedelssäkerhetsverket Evira. Utöver det vill vi också trygga fiskarnas verksamhetsförutsättningar.

 

Ärade talman,

företagarna bär upp Finland. De små och medelstora företagen är de som idag sysselsätter finländarna. Varje lättnad för företagarna är en direkt vinst för samhället. Förutom att höja hushållsavdraget vill vi också satsa mer på Tekes och vi vill se till att de små och medelstora företagen fortfarande kan få hjälp med sin internationalisering. Dessutom vill vi satsa på att motarbeta grå ekonomi för att ge alla ärliga företag en chans att konkurrera på lika villkor.

 

Ärade talman,

det här är de stora dragen i Svenska riksdagsgruppens alternativa budget. En budget som är kostnadsneutral i förhållande till regeringens alternativ och som tar ett ansvar för att få ekonomin i balans. Vår budget visar att det finns alternativ till de huvudlösa nedskärningar regeringen valt att göra i bland annat utbildning och bistånd. Alternativ som skulle vara betydligt bättre för Finland!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15