Interpellation om konsekvenserna av regeringens trafikpolitiska mål

17.11.2015 kl. 15:13
Gruppanförande, Svensk riksdagsgruppen, Thomas Blomqvist 17.11 2015

Värderade talman,

 

För att spara 15 miljoner euro minskar regeringen upphandlingen av trafiktjänster som lämnar många orter helt utan tågförbindelse. Staten har under två tidigare valperioder satsat närmare 1 miljard euro på banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg – nu dras tågturer in på det avsnittet. Det här är exempel på vad som händer inom spårtrafiken. Det kan inte vara klok politik.

 

En politiker måste vänja sig vid att få arga brev av sina väljare – det måste man tåla som beslutsfattare. Det är ändå inte många gånger som jag under mina snart nio år i riksdagen har fått så många arga brev på eposten som nyheten gick ut att Y-tåget mellan Helsingfors och Karis läggs ned.

Det handlar om en stor besvikelse hos enskilda, studerande och familjer som har satsat på att bosätta sig nära järnvägen. Förutom att Y-tåget försvinner, har flera kvällsturer dragits in som försvårar pendlandet västerut från Helsingfors.

Det viktigaste kriteriet var tågförbindelsen till Helsingfors då min fru och jag för sex år sedan flyttade till Karis, skriver en man till mig i sitt brev.

Han fortsätter: Till följd av tågindragningarna kommer Raseborg inte att vara attraktivt för nya familjer och firmor, och vi som är där från förr kommer att överväga att flytta bort.

Jag är förbannad, avslutar han.

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar till fullo det som har varit grundsynen för både trafikpolitik och planläggning i vårt land: det är hållbart att planera bostadsområden och samhällen med goda kollektivtrafikförbindelser särskilt är den spårbundna trafiken, inte minst ur miljösynvinkel.

Vi är vänner av spårtrafik och i den förra trafikpolitiska redogörelsen skrevs in stora satsningar på spårtrafik. Budskapet var entydigt: Vi ska hålla banorna i skick och utnyttja de investeringar som har gjorts.

Men vad gör regeringen? Stick i stäv med tidigare markeringen beslutar man att drastiskt skära ned anslagen för köptrafiken, vilket inte kan ha någon annan följd än det vi har sett de senaste månaderna. VR har radikalt minskat på sina tågturer.

 

 

 

Värderade talman,

 

Ännu under förra regeringen gav Kommunikationsministeriet tydliga signaler till kommunerna om att bygga och planera kring järnvägen. Vi har visserligen en ny kommunikationsminister, men hur ska kommunerna tolka ministeriets helomvändning? Är det helt nya ideal som gäller?

Flera kommuners utvecklingsstrategi bygger på en fast spårlinje. Har regeringen alls tänkt på hur man reagerar i Sjundeå där kommunens centrum faktiskt heter Sjundeå station. Ska Siuntion asema i framtiden vara ett samhälle där tågen inte stannar?

Jag har här försökt beskriva hur regeringens trafikpolitik ter sig ur bara en regions synvinkel. Att staten drastiskt minskat sina köp av VR har givetvis stora följder i olika delar av landet.

Det är inte rationell samhällsekonomi att staten med allmänna medel gör en flerårig satsning på nästan en miljard för att förbättra banan mellan Seinäjoki och Uleåborg, för att sedan, som nu har skett, minska antalet turer på bansträckan.

Följderna av de många indragna tågturerna i landet drabbar inte enbart persontrafiken utan har även menliga följder för godstransporterna som är viktiga för exporten.

 

 

Värderade talman,

 

Regeringen svarar nu med att i en försnabbad tidtabell få till stånd en konkurrensutsättning av tågtrafiken. Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter inte i sig en avreglering av tågtrafiken. Vi är medvetna om att det är något som man förbereder på bred skala inom EU.

Däremot ifrågasätter vi kommunikationsministerns uppspeedade tidtabell. Den är inte realistisk. Man måste gå mycket noga tillväga om man förbereder en konkurrensutsättning. Man måste skapa förutsättningar för intressenter och materiel. Man bör också ha en lösning för hur man gör med de banavsnitt som inte är av kommersiellt intresse.

Minister Berner, en konkurrensutsättningsprocess går inte att fixa på ett halvt år.

 

Vi efterlyser mer realism av regeringen. Att man säger att nedlagda tågförbindelser kan ersättas marknadsmässig busstrafik är inte heller helt trovärdigt. Det finns all anledning att betvivla att det överhuvudtaget kommer att inledas marknadsmässig busstrafik på just de sträckor som inte anses vara lönande för tågtrafik.

 

Värderade talman,

 

Av ovanstående skäl förenar jag mig med ledamot Taimelas förslag om misstroende för regeringen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00