Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016–2019

24.11.2015 kl. 15:15
Gruppanförande 24.11 2015, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Det är viktigt att regeringen i sin plan för de offentliga finanserna 2016-2019 utgår från en ärlig och realistisk lägesbeskrivning.
Anpassningsåtgärder på cirka 4 miljarder kan beskrivas som ett svettigt projekt, men Svenska riksdagsgruppen delar uppfattningen om att det krävs åtgärder i den storleksklassen för att få den finländska offentliga ekonomin på fötter. För att få en bättre kurs för ekonomin gäller det att ha vision och förmåga att välja rätt åtgärdsarsenal.

Låt mig inleda med att än en gång lyfta fram kärnan: Vår ekonomi är mest av allt beroende av exporten. Exporten, hög förädlingsgrad och arbetskraft som lever på ett högt kunnande möjliggör vår framgång. I synnerhet företag som exporterar till växande marknader är livsviktiga för ett litet land som Finland.

Lite bakgrundssiffror: År 2013 fanns det i Finland 588 stora företag, medan mikroföretagens antal var 264 435. Nya arbetsplatser skapas snabbare i små företag. Alla företag behövs och därtill behövs nya företag, nya innovationer och ny tillväxt. Med tanke på exporten bör I synnerhet våra medelstora företag fås ut i världen.
De offentliga forsknings-, utvecklings- och infrasatsningarna borde riktas till områden där den industriella förädlingsgraden är hög och där också företagen själva är beredda att marknadsmässigt satsa på forskning och utveckling.

Mot den här bakgrunden är det oroväckande att anslagen för närings- och innovationspolitik minskar med ca 200 miljoner under ramperioden. Likaså skär regeringen kraftigt i fullmakterna för utvecklingscentralen Tekes.

Svenska riksdagsgruppen anser att detta är fel politik. I den alternativa budget som vi ska presentera i denna sal i morgon ger vi tillbaka resurserna till Tekes och samtidigt kräver vi att universitetens anslag höjs tillbaka till en anständig nivå. Universiteten behöver resurser att långsiktigt kunna sköta sitt grunduppdrag. I stället kan vi minska anslagen som regeringen vill sätta på tillfälliga spetsprojekt.

Det som nu behövs just nu är nämligen långsiktigt strategiskt tänkande och en insikt om att alla politiska beslut har direkt koppling till näringslivets verksamhetsförutsättningar, dvs. skapandet av nya resurser och jobb. Om vi vill åstadkomma en miljö där ungdomar i framtiden vill bo och bolag kan utvecklas, så kan vi inte behandla sjukvårds-, utbildnings-, trafik- eller övriga frågor i något slags gammaldags vakuum. Om man medvetet försvagar offentlig infarstruktur – i form av t.ex. social- och hälsovårdstjänster - i ett område med stark exportindustri, så försvagar man samtidigt förutsättningarna för just exporten. Utan export kommer vi inte att kunna upprätthålla någon som helst offentlig service framöver.

Vi bör även öppna fler möjligheter till arbetsinvandring genom att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Bl.a. många start-up-företag upplever detta som en norm som försvårar vardagen. Regeringen bör även göra vad den kan för att de som söker asyl snabbt kan komma in i arbetslivet.

Värderade talman,
 

För att ramperioden inte ska präglas av svåra arbetsmarknadskonflikter behövs ett samhällsfördrag. Regeringen har eftersträvat ett sådant, utan att lyckas. Min bedömning är att hela samhället skulle vinna på ett sådant - särskilt som regeringen lovat dra tillbaka sina högst impopulära, så kallade tvångslagar, om ett fördrag nås.

Vi hoppas att arbetsmarknadsparterna kommer till ett samhällsfördrag som modigt reformerar arbetslivet. Vi behöver ett system som i högre grad bygger på lokala avtal.
I vårt samhälle ska arbetstagaren fortfarande ha en stark position, men genom lokala avtal förs besluten närmare dem som berörs, vilket kan förbättra andan och motivationen på arbetsplatsen.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen välkomnar regeringens beslut att lindra beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom en kännbar höjning av arbetsinkomstavdraget. Vi anser att beskattningen av lönearbete borde komma nedåt i Finland, eftersom Finansministeriets jämförelser entydigt visar att vi fortfarande hör till den absoluta Europatoppen när det gäller totalskattegrad.
I vår skuggbudget föreslår vi en inkomstskattesänkning på 1 procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och en halv procentenhet i den högsta. Samtidigt vill vi genom en skatteväxling höja mervärdesskatten med 0,5 procentenheter för att därmed stabilisera inflödet i statskassan.

Den kommande fyraårsperioden blir ingen dans på rosor. Ändå ska vi försöka fokusera på det positiva och se möjligheterna. Begåvade ungdomar och potentiella investerare är de första som flyr ifall stämningarna är negativa.


Socialt vill vi att alla tas om hand och har en rimlig utkomst. Det är bra att regeringen backat när det gäller nedskärningen av pensionärernas bostadsbidrag. Men det finns många andra grupper som får det tufft under ramperioden, bland dem studeranden då indexhöjningen av studiestödet slopas.


Svenska riksdagsgruppens linje har varit att balanseringsåtgärderna bör så litet som möjligt drabba barnen. Vi anser inte heller att Finland har råd att förlora i internationellt anseende genom att vi genom regeringens beslut sänker biståndet under ramperioden till i medeltal ynkliga 0,38 procent av BNP.

 

Värderade talman,

Med anledning av redogörelsen föreslår jag att riksdagen godkänner ställningstagandet i reservation 4.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00