Svåra problem har inga enkla lösningar

23.11.2015 kl. 16:38
Natten till lördagen höjde Belgiens regering hotbilden för terroristattacker i Bryssel till den högsta möjliga nivån på en fyra-gradig skala. Det här betyder att myndigheterna måste ha haft information om att en attack var nära förestående.

Jag bodde i Bryssel tre och ett halvt år och min hustru bor ännu kvar i staden tills mitten av januari. Händelserna där, liksom händelserna i Paris som bara ligger 1 timme och 22 minuter bort med tåg och som vi ofta besökte, känns därför mycket nära. Det är kusligt och det berör en in på skinnet.

 

Bryssel har redan länge varit en stad med uppskruvat säkerhetsläge. På vägen till mitt dåvarande jobb gick jag dagligen förbi en judisk synagoga. Utanför synagogan fanns i över ett års tid polis med skottsäkra västar och k-pistar, som en konsekvens av ett tidigare dåd mot judiska muséet i staden. I januari, efter attacken mot tidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris, avvärjde belgisk polis en terrorattack i Bryssel och bemannade sedan EU-institutionerna och ambassadernas ingångar med stormgevärsbeväpnade soldater. I helgen skruvades läget upp ytterligare då regeringen uppmanade Brysselborna att helt stanna hemma med ”Netflix under en filt och varm choklad”. Tunnelbanan stängdes. Konserter och idrottsevenemang ställdes in. Biografer och butiker slog fast. De ödsliga gatorna patrullerades av soldater.

 

Bryssel är inte bara Europas huvudstad, utan också en segregerad stad med enorma integrationsproblem. Medan vi bodde i de trygga sydöstra delarna av staden, så visste vi att man inte skulle besöka de nordvästra delarna – med områden man inte ens bör besöka dagtid. Där ligger kommunen Molenbeek, ökänd för sina stora sociala problem. Det är i den stadsdelen som dådet i Paris för tio dagar sedan sannolikt planerats.

 

Människor runt hela världen berördes starkt av attacken i Paris. Samma helg fick jag (och många andra politiker) ta emot e-post med reaktioner. Vissa tyckte att alla IS anhängare borde avrättas. Andra tyckte att Europas gränser nu behöver stängas helt. Justitieminister Jari Lindström gick ut och sa att man borde överväga dödsstraff åt terrorister.

 

Vid rädsla och oroliga tider är det naturligt att man söker enkla och resoluta svar – också på svåra och komplexa frågor. Men just därför är det viktigt att vi som samhälle håller huvudet kallt och ser till att vi inte själva överreagerar och radikaliseras.

 

Just den här saken diskuterade jag förra veckan med Frankrikes ambassadör i ett besök på landets ambassad i Helsingfors. Ambassadören konstaterade att någon hade kommenterat att Frankrike som kärnvapenmakt kunde ta hand om saken en gång för alla, så att vi i Europa kunde fortsätta leva lyckliga tillsammans. Men, sa han, vi kommer inte ifrån det faktum att de som utförde attackerna i Paris var människor födda i Frankrike, som fått fransk skola och utbildning – men som sedan har radikaliserats.

 

Händelserna i Paris kommer, och måste, få konsekvenser. IS måste bekämpas och hela världen, inklusive Ryssland, borde göra det tillsammans. Europas yttre gränser måste stärkas, underrättelsesamarbetet ökas och vapenlagar skärpas. Mer fokus måste också sättas på integration och att utanförskap förhindras.

 

Men, vi ska inte stänga Europas gränser. Vi ska inte ge avkall på demokrati, frihet och öppenhet. Vi ska inte radikaliseras. Populister kommer fortsätta rada upp problem – men utan att presentera några realistiska lösningar. Därför måste vi fortsätta tänka kritiskt med fakta och perspektiv, ha sans i debatten och inte glömma medmänskligheten – annars vinner terroristerna. Svåra problem har inga enkla lösningar.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50