Svar på skriftligt spörsmål om regeringens syn på det växande problemet med fästingar och fästingsburna sjukdomar

23.11.2015 kl. 16:36
Frågan ställdes av ledamot Stefan Wallin och besvarades den 17.11 2015 av minister Juha Rehula

Frågeställning av ledamot Wallin:

 

Med vilken tidtabell avser regeringen utvidga det nationella vaccinationsprogrammet så, att även vaccinering mot TBE kan tas med i programmet åtminstone på de områden som är mest utsatta för fästingar, såsom Pargas,
har regeringen en uppfattning om hur stora kostnader de fästingburna sjukdomarna idag medför för den offentliga sjukvården samt för hela samhället i form av långa sjukfrånvaron och bestående men såsom invaliditet och

har regeringen för avsikt att utreda hur den snabba spridningen av fästingar och fästingburna sjukdomar såsom TBE och borrelios i Finland kunde bromsas med hjälp av större avskjutning av fästingarnas värddjur, såsom rådjur och hjort?

 

Minister Rehulas svar:
Fästingburen encefalit (TBE) är en inflammationssjukdom i det centrala nervsystemet som orsakas av ett virus som sprids via fästingbett. Sjukdomen svårighetsgrad varierar från symptomfri till allvarlig, långvarig sjuklighet eller skada av det centrala nervsystemet som kan orsaka permanent invalidisering. Årligen konstateras cirka 30–50 sjukdomsfall i Finland. Största risken att insjukna finns på Åland, där sjukdomens incidens är hög även ur ett internationellt perspektiv. På Åland har man sedan 2006 gett vaccin mot TBE som en del av det nationella vaccinationsprogrammet. Med tanke på folkhälsan bör TBE-vaccinet enligt den av statsrådet tillsatta delegationen för smittsamma sjukdomar inte enbart erbjudas som en del av det nationella vaccinationsprogrammet på Åland, utan också i Pargas stad och Simo kommun. Det har tillsvidare inte varit möjligt att utvidga vaccinationen till Pargas stad och Simo kommun på grund av statens inbesparingsåtgärder.

 

Borrelia är en bakterie som i Finland sprids av fästingar av släktet Ixodes. I Finland varierar förekomsten av borrelia i fästingar mellan 10 och 50 procent. Borrelia kan orsaka i människor en infektionssjukdom som kallas borreliosis eller Lymes sjukdom. Cirka hälften av de smittade personerna får ett atrofisk växande eksem kring fästingbettet. Borreliosis behandlas med antiinfektiva medel, men tillsvidare finns det inget vaccin. Om borreliosis inte behandlas kan det leda till senborreliosis som ger många olika symptom i huden, nervsystemet, lederna eller hjärtat. Till Institutet för hälsa och välfärds register över smittsamma sjukdomar har det under de senaste åren rapporterats cirka 1 600 sjukdomsfall, men det totala antalet insjuknade är sannolikt betydligt större.

 

 

Undersökningar har visat att TBE-infektion leder till långvariga effekter, i synnerhet inom ett år efter infektionen. Efter ett år är effekterna otydliga och ofta även återkommande. År 2013 genomfördes vid Institutet för hälsa och välfärd en undersökning som bedömer TBE vaccinationernas kostnadseffektivitet och belastningen på den offentliga hälso- och sjukvården. I undersökningen fokuserade man på kostnaderna för hälso- och sjukvården, effekterna av frånvaro från arbetet bedömdes inte. Enligt undersökningen orsakade ett TBE-fall i genomsnitt 14 800 euro i kostnader för den offentliga hälso- och sjukvården. Vid en incidens om 15/100 000 medför vaccinationerna kostnadsbesparingar enbart ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv utan beaktande av frånvaro från arbetet. I de allvarligaste fallen orsakar TBE-infektion bland annat andningsparalys och förlamning av alla fyra extremiteterna. I värsta fall kan en patient med andningsparalys orsaka kostnader på drygt 300 000 euro per år.

 

Institutet för hälsa och välfärd undersöker för närvarande epidemiologin för borreliosis genom att kombinera olika registeruppgifter för att få en bättre bild av den verkliga infektionsscenariot och regionala skillnader och trender. Bättre insikt i epidemiologin är en förutsättning för eventuella undersökningar om sjukdomsbördan och kostnader.

Utöver Åland och skärgården i Egentliga Finland, de traditionella regionerna där fästingburen encefalit förekommer, har bland annat de norra kustområdena och skärgården utanför Kotka under de senaste åren beskrivits som områden med TBE-infektioner. För närvarande är infektionsområdena utanför det sydvästra kustområdet mycket begränsade; de omfattar en eller några uddar eller öar. Flyttfåglar föredrar ofta infektionsplatserna. En del av infektionsplatserna är mycket kortvariga medan TBE-viruset hålls kvar i andra än längre tid eller permanent. Borreliosis förekommer däremot utspritt överallt, där det också förekommer fästingar. I praktiken fungerar inte lokala åtgärder för att förhindra förekomsten av borreliosis.

 

Variationerna i mängden fästingar beror på bland annat mängden fästingar och deras värdarter, så som gnagare, under föregående år, hur sträng vintern har varit eller snötäcket. Det finns inte entydigt vetenskapligt bevis på sambandet mellan rådjurs- och/eller hjortpopulationerna storlek och fästingar och mängden infektionsfall de sprider. Vissa undersökningar har visat att det finns en korrelation mellan jakt på hjort och mängden fästingar, men orsakssambandet är mycket otydligt och i andra undersökningar förekommer det ingen korrelation. I Finland har fästingarter som sprider sjukdomar en mycket bred värdskala, vilket ger fästingarna goda möjligheter att breda ut sig. Rådjurs- och/eller hjortjakt i syfte att begränsa mängden fästingar är enligt nuvarande vetenskapliga rön inte motiverat.

 

 

 

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00