God vård för alla är värdefullt.

22.11.2015 kl. 10:00
Under denna höst har jag fått bekanta mig med Finlands sjukvård på ett mycket konkret sätt

Jag har en kronisk sjukdom som diagnostiserades för över tjugo år sedan. Sjukdomen har hållit sig tämligen lugn under hela tvåtusentalet och jag har klarat mig i huvudsak med medicin och med årliga kontroller på centralsjukhuset i Vasa fram till i somras.

 

Jag har fått se att vår sjukvård fungerar ungefär lika som resten av samhället under juli månad. Det är svårt att få tag på rätt personer med rätt kunskap om sjukdomen, eftersom det är semestertider. Jag har fått se hur bra vårdkedjan kan fungera också när vården inte biter. Patienten, i detta fall jag själv, har lotsas vidare till allt högre specialistnivå för att slutligen landa på Mejlans Universitetssjukhus som i mitt fall står för landets bästa sakkunskap.

 

Jag har fått se hur fullbelagt det kan vara på våra stora sjukhus. När en patient lämnar rummet kommer nästa in. Jag har sett hur vårdarna, med ett för mig osannolikt tålamod, slitit med tidspress, med ett fysiskt och inte minst psykiskt tungt jobb där alla patienter inte är så samarbetsvilliga. Jag har mött läkare som förutom under sina ronder kommit och sett till sin patient under korta pauser i sin dejourering, trötta men hängivna. Min färska personlig, bild av vår sjukvård är naturligvis subjektiv men icke desto mindre är den också sanning. Vi har en mycket hög både medicinsk och etisk nivå i sjukvården i Finland.

 

Under min sjukdom har jag naturligvis följt Sote-reformens olika steg via media. Det har sagts många gånger tidigare men ofrånkomligt låg fokus i regeringskrisen och kampen om antalet självstyrelseområden, långt från verkstadsgolvet. Slutresultatet med 18 självstyrelseområden varav tre stycken ska ordna sina social- och hälsovårdstjänster tillsammans med något annat område, alltså totalt 15 områden och ytterligare tre av dessa som då inte får ha full dygnet runt jour framstår mycket mera som en politisk kompromiss än som pragmatism.

 

Efter att jag på ett av landets största sjukhus med akutmottagning legat över tolv timmar med över 39 graders feber i en korridor där det var en ständig ström av patienter och ambulanspersonal så verkar det inte riktigt genomtänkt att regeringen nu vill börja begränsa antalet akutmottagningar i den politiska kompromissens namn. Samtliga akutplatser var nämligen fullbelagda.

 

I mitt fall så kommer historien att fortsätta med ett omfattande kirurgiskt ingrepp inkommande vecka eftersom man kommit till vägs ände med medicinsk behandling. Det betyder sjukfrånvaro under resten av året. Jag räknar med att vara tillbaka på banan när riksdagen kör igång efter årsskiftet. Då med en ännu starkare övertygelse än tidigare om hur ofantligt värdefull vårt system med god vård för alla är.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15