Familjen central i integrationsprocessen

19.11.2015 kl. 11:26
Regeringens planer att skärpa kraven för familjeåterförening för de som fått asyl är kortsiktig och omoralisk politik. Alla med uppehållstillstånd har enligt lag rätt till familjeåterförening, för att inte tala om att rätt till familj är en grundläggande mänsklig rättighet, som tryggas av samhället och staten, konstaterar SFP:s partiordförande Carl Haglund

Enligt utlänningslagen har de som beviljats uppehållstillstånd rätt till familjeåterförening ifall det handlar om make eller maka, minderåriga barn eller en minderårigs föräldrar. Dessutom ska den sökandes inkomst vara tryggad till den grad att familjen kan försörja sig utan att de upprepat behöver ty sig till utkomststöd. Enligt Migrationsverket måste exempelvis en fyra personers familj ha inkomster på minst 2 600 euro i månaden. Utlänningslagen stipulerar därutöver att det alltid ska kontrolleras att det är fråga om verklig familjeåterförening och inte ett försök att kringgå migrationsbestämmelser.

 

- Redan idag är familjeåterföreningarna svåra och processerna långa.

Dessutom är lagens krav på inkomstgräns för hög. I Finland har vi mängder av familjer som livnär sig på lägre inkomster och ändå inte lyfter utkomststöd. Ifall något ska göras i denna fråga borde gränserna snarare sänkas – inte tvärtom. Genom att förenkla familjeåterföreningarna förbättrar vi även integrationen, påpekar Haglund.

 

EU uppmuntrar medlemsländerna att öka på de lagliga kanalerna till invandring, såsom införandet av humanitära visum och familjeåterföreningar. Myndigheterna har en avgörande roll för flyktingars och asylsökandes balanserade och säkra väg till invandring och integration.

 

- Vi hjälper inte dem som riskerar att drunkna i Medelhavet genom att bygga murar kring Europa. Den farliga och olagliga människohandeln upphör enbart genom att vi bygger upp säkra och lagliga vägar till Europa. Därför vill vi ta i bruk humanitära visum, med vilka asylsökande kan komma till Europa på lagligt vis, säger Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00