Sjukvårdspolitik är näringslivspolitik

14.11.2015 kl. 07:44
Under veckan som gått har vårdreformen samt de framtida självstyrande landskapen diskuterats flitigt. Det är ingen hemlighet att ett visst parti nu kör stenhårt för att förverkliga planer som funnits i skrivbordslådan en längre tid. De beslut som nu bereds kommer att ha verkningar mycket långt in i framtiden på olika plan.

Det är också mer än förståeligt att de första uppgifterna som läckte ut samt spekulationerna kring eventuellt framtida status för olika sjukhus väckt stor oro bland befolkningen. Även om minister Rehulas besök i Vasa samt de diskussioner jag själv fört med tjänstemän och representanter för regeringspartierna ger för handen att vi kommer att ha mångsidig jour och verksamhet vid Vasa centralsjukhus även framöver, så är det nu hög tid att vi sliter oss loss ur denna eviga förvarsposition. Sjukvårdsservicen – liksom alla andra områden i Österbotten - skall naturligtvis utvecklas – inte avvecklas.

 

Förutom att blotta tanken på att försvaga sjukvården i Österbotten rent språkligt sett torde vara grundlagsstridig är den också ur ekonomisk synvinkel helt galen – något som är oerhört viktigt att lyfta fram. Det är hög tid att vi i Finland lär oss att all politik har direkt koppling till näringslivets verksamhetsförutsättningar, dvs. skapandet av nya resurser och jobb. Om vi vill åstadkomma en miljö där ungdomar i framtiden vill bo och bolag kan utvecklas, så måste vi sluta behandla sjukvårds-, utbildnings- och övriga frågor i något slags gammaldags vakuum. Enligt samma logik kan vi inte heller förvänta oss att ha ett sjukhus av toppklass om vi inte utvecklar högskolorna, fritids- och kulturutbudet mm. Allting hänger ihop, och vi har i vår region en unik chans att själva åstadkomma mycket positivt utan inblandning eller direkt hjälp från statligt håll.

 

Regeringen konstaterar i sitt program helt riktigt att ”exporten inte drar”. Vidare konstaterar man att man skall ”genomföra strukturella reformer som främjar sysselsättning, företagande och ekonomisk tillväxt”. Kunnandet ska enlig regeringen även ”samlas i internationellt sett konkurrenskraftiga kluster”. Att ens leka med tanken att skära i ett sjukhus i det område som idag via exporten och industrins exceptionellt höga förädlingsvärde skapar mest nya resurser i landet är helt ofattbart och helt i strid med det som står i regeringsprogrammet. Centralsjukhuset är en central del av t.ex. energiklustret. Världens bästa bolag vill inte vidareutvecklas eller söka sig till områden med haltande vård. Faktum är att värdet på exporten i landskapet Österbotten redan år 2012 (enl. statistikcentralen) var mer än 1 miljard euro högre än i fem andra landskap sammanlagt (!). Dessutom stod enbart bolagen i Vasa för 80 % av Österbottens export och över 30 % av hela landets energiteknologiexport. Den som tänker tanken på att skära i grundläggande infrastruktur – i form av t.ex. Vasa centralsjukhus – är därmed fullständigt ute och cyklar gällande näringslivspolitik. Jag hoppas innerligen att regeringen inser vilken betydelse exporten, industrins höga förädlingsvärde och den i Österbottens överlag goda sysselsättningen har för för resten av landet. För oss österbottningar gäller det nu att tillsammans modigt utveckla alla olika samhällsområden. På det sättet stärker vi även sjukhuset.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00