Alternativbudgeten

17.11.2015 kl. 20:22
Regeringen försvårar pendlingen

Vi vet att tåg sparar tid, pengar och miljö.

 

ÅTERSTÄLL BISTÅNDET OCH VÅRT INTERNATIONELLA ANSEENDE
Vi har likaså tagit avstånd från de massiva nedskärningarna i biståndsbudgeten som sänker biståndet till skamlöst låga 0,35 procent av BNP nästa år. Genom att reservera 250 miljoner euro mer än regeringen för biståndet tryggar vi medborgarorganisationernas biståndsinsatser och bevarar Finlands andel av FN-biståndet till barn och kvinnor på nuvarande nivå. Den tredje kostnadsmässigt stora biten i vår alternativa budget är att vi kräver att pensionärernas bostadsbidrag bibehålls intakt; det betyder 65 miljoner euro till i budgeten.

 

INTE MERA LÅN ELLER HÖJD TOTALSKATTEGRAD
Kommer vi att föreslå att dessa nya utgifter ska finansieras genom ökad låntagning? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en låntagning som överstiger det regeringen föreslår för 2016, eller till att ge mer tilläggstid för att statsfinanserna ska balanseras. Är då vår lösning att täcka utgifterna med högre skatter? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en skärpt beskattning. Totalskattegraden i Finland hör till de absolut högsta i Europa och det finns inte rum för skattehöjningar.

 

SKATTEN PÅ ARBETE NEDÅT HUSHÅLLSAVDRAGET UPPÅT
I vår alternativa budget är de skatteförändringarna vi föreslår till storleken i balans. På kostnadssidan föreslår vi en sänkning av inkomstskatten med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och en halv procentenhet i den högsta. Vi tror på de dynamiska effekterna av att man sänker skatten på lönearbete. Vi anser även att den så kallade solidaritetsskatten på högre pensioner bör lindras och att hushållsavdraget höjs från 2400 till 4000 euro. Hushållsavdraget har en god effekt på sysselsättningen.

 

LITET HÖJD MOMS, SLOPAD SÄNKT BILSKATT
Då vi sänker vissa nyckelskatter, höjer vi andra. Vi bedömer att vi kan höja alla momssatser med 0,5 procentenheter, vilket drygar ut statskassan med drygt fyrahundra miljoner. Därutöver föreslår vi att den tilltänkta sänkningen av bilskatten inte blir av. För att utöka skatteintäkterna anser vi att staten inte ska finansiera privat ägande och därför vill vi slopa skattefriheten för köp av första fastighet och första aktielägenhet. Det ger statskassan ett tillskott på 95 miljoner. Alltså, lättnader och skärpningar i skattepolitiken som är socialt och ekonomiskt balanserade.

 

INBESPARINGAR SOM BALANSERAR SKUGGBUDGETEN
Men, om skattepolitiken är kostnadsmässigt neutral för statsmakten, hur har vi då tänkt balansera de satsningar på flera hundra miljoner som vi vill rikta till biståndet, utbildningen, barnen och pensionärerna? Vi har kammat igenom statsbudgeten noga och föreslår flera mindre balanseringsåtgärder. I skuggbudgeten finns också flera större åtgärder i hundramiljonsklassen. Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt. Det ger en inbesparing på 126 miljoner euro. Vi föreslår också att de 130 miljoner som reserverats för Finnfund – som tillägg för att belåna biståndsprojekt – överförs tillbaka till biståndsbudgeten.

 

KOMMUNREFORM BEHÖVS OCH EN DANSK ARBETSMODELL
Svenska riksdagsgruppen vill dessutom genomföra en kommunreform parallellt med vårdreformen som ger en nettoinbesparing på 105 miljoner euro. Vi vill lätta på byråkratin och kommunernas uppgifter så att de kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet – bra närservice för medborgarna. Genom att införa en modifierad dansk modell för arbetsmarknadsstödet – något höjd inkomstrelaterad dagpenning, men förkortad stödperiod ¬–blir inbesparingen 70 miljoner euro. Därutöver får staten kännbara tilläggsinkomster från åtgärder som bekämpar grå ekonomi. Dessutom vill Svenska riksdagsgruppen sänka energiskattestödet från 85 till 70 procent, vilket balanserar statsekonomin med 25 miljoner euro. Vi föreslår även att Landsbygdsverket helt läggs ned som mellanförvaltning. Det är ett konkret sätt att genomföra det normtalko som regeringen har efterlyst. Också på andra sätt ska papperskriget som drabbar bönderna minskas.

 

FEL ATT SLOPA SUBJEKTIV DAGISRÄTT, DUMT ATT INDEXFRYSA UNIVERSITETEN
Trots att budgetkostnaden är omkring 25 miljoner för vardera insatsen, anser vi att planerna på att begränsa den subjektiva dagvårdsrätten och att förstora gruppstorlekarna ska slopas. Riksdagsgruppen ställer sig också mycket tveksam till beräkningarna att få till stånd inbesparingar genom att enbart garantera halvdagsplats för en del barn. Det blir också svårt att organisera verksamheten med många halvdagsplatser. För att stärka utbildningens ställning föreslår vi att grundskolan får ett större grundbidrag och att nedfrysningen av universitetens och yrkeshögskolornas index återtas. Gällande innovationer föreslår vi drygt 30 miljoner till för Tekes och Viexpo – vårt land är beroende av export och de internationaliseringsstöd som beviljas betalar sig snabbt tillbaka.

 

JOBB FÖR UNGA, TILLÄGG FÖR ENSAMFÖRSÖRJARE
Vi vill utveckla ungdomsgarantin. Dessutom vill vi arbeta fram en modell för lärlingsavtal samt minijobs där tröskeln till arbetslivet är lägre för unga under 30 år. Unga kunde ha rätt att förtjäna runt 500 euro utan att stöd och andra förmåner påverkas, samtidigt som arbetsgivare borde sporras att anställa unga. Vi vill slopa den ologiska kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststödet, vilket stärker lågavlönade ensamförsörjares inkomst.

 

Y-TÅGET, FÖRSVARET, FISKET OCH ÖSTERSJÖN
Genom ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro kan VR upprätthålla Y-tåget till Sjundeå och Ingå och andra nedläggningshotade linjer. I skuggbudgeten skjuts också 10 miljoner till försvarsmakten och 5 miljoner till justitieministeriet för att förkorta domstolsprocesserna. Genom ett par mindre anslag vill vi stödja fiskerinäringen, bland annat genom att hålla igång reduceringsfisket som på sikt förbättrar havsvattnet i Finska viken och tillståndet i Östersjön.

 

DET FINNS ALTERNATIV, DET GÅR ATT VÄLJA
Genom att gå in på vår hemsida kan man ta del av Svenska riksdagsgruppens skuggbudget i detalj – där finns både siffror, grafik och motiveringar. Vår skuggbudget visar att det finns alternativ i politiken. Trots att den finländska ekonomin i dag ger begränsat med svängrum, bör den ekonomiska utvecklingen styras av klara prioriteringar. Med vår skuggbudget vill vi utmana regeringen och visa på att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan omotiverat hårda ingrepp i vår utbildning och våra barns framtid, de äldres välmående, samt utan att pruta på Finlands trovärdighet som aktiv nordisk och internationell aktör.

 

Hela alternativbudgeten finner du här.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00