Hela havet stormar - navigerar regeringen svensk vård på grund?

14.11.2015 kl. 07:50
Regeringen förslag till vårdreform väcker många frågor. Vissa frågeställningar är bekanta från förra riksdagsperioden, men även nya aspekter tål att dryftas.

Enligt förslaget ska ansvaret för all socialvård flyttas från kommunerna till de nya vårdområdena. Beslut rörande exempelvis äldreomsorg och barn- och mödrarådgivningsverksamhet ska fattas av de nya vårdområdena. Beslut i den här typen av frågor borde även i framtiden fattas i kommunerna eftersom lokalkännedom är till stor nytta då man t ex planerar hemvården.  

 

Vad händer med det preventiva arbetet i kommunerna? Det preventiva arbetet kräver ofta, för att vara effektivt, samarbete mellan olika sektorer. I framtiden kommer vissa personer som jobbar med t ex elevvård att arbeta för vårdområdena och andra för kommunerna. Hur kan vi trygga att eleverna får den multiprofessionella hjälp de behöver också då yrkesgrupper som bildar ett team jobbar i olika organisationer?    

 

Hur väl regeringen löser den språkliga aspekten i vårdreformen är avgörande för tillgången till svenskspråkig service i framtiden. Vad händer med de sjukhus där man idag kan erbjuda service också på svenska? Borgå sjukhus, Västra Nylands sjukhus, Jakobstads sjukhus, Vasa sjukhus och Åbolands sjukhus är alla garanter för att vi kan få åtminstone merparten av vården också på svenska. Vårdreformen får absolut inte rasera denna service eller reducera tillgången till svensk service. De strukturer som bäst tryggar tillgången till svensk service och som vi eventuellt förlorar pga vårdreformen får vi aldrig tillbaka. Regeringen måste hitta lösningar som i praktiken tryggar tillgången till svensk service och vård. 

 

Det kommer att bli en stor utmaning att till vårdfullmäktigen få personer invalda som driver också svenska frågor. Eftersom vårdområdenas fullmäktigen väljs genom direkta val finns det inga garantier för varken regional eller språklig representation. För oss i Nyland är det speciellt besvärligt att trygga svensk representation då vårdområdet för oss sannolikt kommer att utgöras av nuvarande Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) med över en miljon invånare.

 

En större valfrihet inom vården ger också möjlighet för aktörer som vill och kan erbjuda svensk service.   

 

För att sparpotentialen på tre miljarder ska uppnås behövs en stark statlig styrning. Det här innebär att statsrådet kommer att ha en stark roll då man ska fatta beslut om exempelvis vilken service som ska erbjudas samt var den erbjuds. Hur denna starka statliga styrning ska kunna sammanjämkas med principen om självstyrande vårdområden återstår att se. Grundlagsutskottet kommer att granska vårdreformen.

 

Beroende på vem som tolkar regeringens beslut kan tolkningarna variera. En formulering som kan bli ödesdiger för Borgå sjukhus är att ingen förlossningsverksamhet tillåts vid kretssjukhus. Frågan infinner sig, kommer regeringen att frångå kravet på 1000 förlossningar för att en förlossningsavdelning ska få fortsätta sin verksamhet? Är det antalet förlossningar eller statusen som kretssjukhus som är avgörande? Om ett sjukhus har 1000 förlossningar, men är ett kretssjukhus, försvinner då förlossningarna?

 

Det finns så många olösta frågor kring vårdreformen att det inte lönar sig att ge upp kampen för någon enhet som erbjuder svensk service. Alla hotade sjukhus eller förlossningsavdelningar där svenskspråkig vård ges behöver nu vårt stöd. För några år sedan förlorade vi kampen om förlossningsavdelningen i Ekenäs. Under veckan som gick meddelade vd Aki Linden vid HNS att sagan är all för förlossningarna vid Lojo och Borgå sjukhus.  

 

Kampen och arbetet för den svenska vården är inte över. Men det behövs nu stöd på alla nivåer. Riksdagen kommer inkommande vecka att i plenum rösta om medborgarinitiativet om att slopa den kvantitativa gränsen på 1000 förlossningar per år. I utskottsbehandlingen stödde enbart Svenska folkpartiet och kristdemokraterna medborgarinitiativet.

 

Det är oerhört bekymmersamt om riksdagen med förkrossande majoritet ger en tydlig signal om att kravet på 1000 förlossningar är vettigt och ändamålsenligt. Det finns nu ett enormt behov av och utrymme för nyländsk intressebevakning också bland övriga partier!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00