Kolumn

Skatter

08.11.2015 kl. 10:00

Denna vecka har beskattningsuppgifterna för 2014 blivit offentliga. Vi har fått se i medierna vad kända och mindre kända direktörer och affärsmän har redovisat för inkomst. Vi har sett vem av ministrarna och riksdagsledamöterna som förtjänat mer eller mindre. Vi har fått ta del av vem som lokalt toppar inkomstligan och vi har sett vad diverse kändisar förtjänar. Eftersom skatteuppgifterna väcker intresse år efter år har de ett läsvärde.

Det som skulle vara värt en grundligare diskussion är hur hög skatten på arbete och pension egentligen är i Finland i förhållande till skatten på andra inkomster. Svenska Yle har gjort en sammanställning över de hundra som förtjänat mest i vårt land 2014. Resultatet var att de tillsammans förtjänat 700 miljoner euro och betalt 231 miljoner i skatt. Deras sammanlagda skatteprocent är alltså drygt 33 procent.

Enligt Statistikcentralen var medelmånadslönen 3 305 euro år 2014. Den genomsnittliga skatten för en årsinkomst på 40 000 euro är 30,65 procent. Det här innebär att redan en medellöntagare med 40 000 euro i året enligt nuvarande skattelagstiftning betalar nästan lika stor andel av sin inkomst i skatt som de hundra med de högsta inkomsterna! Dessutom ligger marginalskatten redan vid 40 procent och vid en månadslön på 3600 euro uppgår marginalskattegraden till 50 procent.

Någonting är fel i vårt skattesystem när den som kan visa åt beskattaren att han heller hon har fått sina inkomster på något annat sätt än via lön eller pension belönas med lägre skatt. När vi vet att hela vår välfärd bygger på arbete kan jag inte tycka annat än att den signalen är mycket felaktig. Det är betydligt sundare att kräva en beskattning som sporrar till arbete.

Den mycket höga skatten på arbete bidrar till att Finlands konkurrenskraft sjunker. Vi behöver nödvändigt en skatteväxling. Regeringen har insett att vi inte längre kan höja totalskattegraden och föreslår också höjningar av grundavdragen för de med de lägsta inkomsterna. Däremot finns det inga riktigt seriösa försöka att stöda arbete via en rättvisare beskattning i regeringens budgetförslag.

Skatteexperter både i Finland och internationellt brukar klassificera olika skatteslag enligt deras effekt på den ekonomiska utvecklingen. Så gott som alla är överrens om att skatt på arbete är den mest hämmande skatten.

Med dagens skattesystem betalar den som arbetar för sin inkomst mera i skatt än den som får intäkter på annat sätt, till exempel som dividend eller avkastning på kapital. SFP vill precis som under valrörelsen hålla fast vid vår progressiva inkomstskatt men göra en skatteväxling som skapar nya arbetsplatser. Nästa vecka presenterar vi vårt förslag till skuggbudget och då ger vi också vårt alternativ till skatteväxling.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00