Skatter

08.11.2015 kl. 10:00


Denna vecka har beskattningsuppgifterna för 2014 blivit offentliga. Vi har fått se i medierna vad kända och mindre kända direktörer och affärsmän har redovisat för inkomst. Vi har sett vem av ministrarna och riksdagsledamöterna som förtjänat mer eller mindre. Vi har fått ta del av vem som lokalt toppar inkomstligan och vi har sett vad diverse kändisar förtjänar. Eftersom skatteuppgifterna väcker intresse år efter år har de ett läsvärde.

Det som skulle vara värt en grundligare diskussion är hur hög skatten på arbete och pension egentligen är i Finland i förhållande till skatten på andra inkomster. Svenska Yle har gjort en sammanställning över de hundra som förtjänat mest i vårt land 2014. Resultatet var att de tillsammans förtjänat 700 miljoner euro och betalt 231 miljoner i skatt. Deras sammanlagda skatteprocent är alltså drygt 33 procent.

Enligt Statistikcentralen var medelmånadslönen 3 305 euro år 2014. Den genomsnittliga skatten för en årsinkomst på 40 000 euro är 30,65 procent. Det här innebär att redan en medellöntagare med 40 000 euro i året enligt nuvarande skattelagstiftning betalar nästan lika stor andel av sin inkomst i skatt som de hundra med de högsta inkomsterna! Dessutom ligger marginalskatten redan vid 40 procent och vid en månadslön på 3600 euro uppgår marginalskattegraden till 50 procent.

Någonting är fel i vårt skattesystem när den som kan visa åt beskattaren att han heller hon har fått sina inkomster på något annat sätt än via lön eller pension belönas med lägre skatt. När vi vet att hela vår välfärd bygger på arbete kan jag inte tycka annat än att den signalen är mycket felaktig. Det är betydligt sundare att kräva en beskattning som sporrar till arbete.

Den mycket höga skatten på arbete bidrar till att Finlands konkurrenskraft sjunker. Vi behöver nödvändigt en skatteväxling. Regeringen har insett att vi inte längre kan höja totalskattegraden och föreslår också höjningar av grundavdragen för de med de lägsta inkomsterna. Däremot finns det inga riktigt seriösa försöka att stöda arbete via en rättvisare beskattning i regeringens budgetförslag.

Skatteexperter både i Finland och internationellt brukar klassificera olika skatteslag enligt deras effekt på den ekonomiska utvecklingen. Så gott som alla är överrens om att skatt på arbete är den mest hämmande skatten.

Med dagens skattesystem betalar den som arbetar för sin inkomst mera i skatt än den som får intäkter på annat sätt, till exempel som dividend eller avkastning på kapital. SFP vill precis som under valrörelsen hålla fast vid vår progressiva inkomstskatt men göra en skatteväxling som skapar nya arbetsplatser. Nästa vecka presenterar vi vårt förslag till skuggbudget och då ger vi också vårt alternativ till skatteväxling.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00