Kolumn

Skatter

08.11.2015 kl. 10:00

Denna vecka har beskattningsuppgifterna för 2014 blivit offentliga. Vi har fått se i medierna vad kända och mindre kända direktörer och affärsmän har redovisat för inkomst. Vi har sett vem av ministrarna och riksdagsledamöterna som förtjänat mer eller mindre. Vi har fått ta del av vem som lokalt toppar inkomstligan och vi har sett vad diverse kändisar förtjänar. Eftersom skatteuppgifterna väcker intresse år efter år har de ett läsvärde.

Det som skulle vara värt en grundligare diskussion är hur hög skatten på arbete och pension egentligen är i Finland i förhållande till skatten på andra inkomster. Svenska Yle har gjort en sammanställning över de hundra som förtjänat mest i vårt land 2014. Resultatet var att de tillsammans förtjänat 700 miljoner euro och betalt 231 miljoner i skatt. Deras sammanlagda skatteprocent är alltså drygt 33 procent.

Enligt Statistikcentralen var medelmånadslönen 3 305 euro år 2014. Den genomsnittliga skatten för en årsinkomst på 40 000 euro är 30,65 procent. Det här innebär att redan en medellöntagare med 40 000 euro i året enligt nuvarande skattelagstiftning betalar nästan lika stor andel av sin inkomst i skatt som de hundra med de högsta inkomsterna! Dessutom ligger marginalskatten redan vid 40 procent och vid en månadslön på 3600 euro uppgår marginalskattegraden till 50 procent.

Någonting är fel i vårt skattesystem när den som kan visa åt beskattaren att han heller hon har fått sina inkomster på något annat sätt än via lön eller pension belönas med lägre skatt. När vi vet att hela vår välfärd bygger på arbete kan jag inte tycka annat än att den signalen är mycket felaktig. Det är betydligt sundare att kräva en beskattning som sporrar till arbete.

Den mycket höga skatten på arbete bidrar till att Finlands konkurrenskraft sjunker. Vi behöver nödvändigt en skatteväxling. Regeringen har insett att vi inte längre kan höja totalskattegraden och föreslår också höjningar av grundavdragen för de med de lägsta inkomsterna. Däremot finns det inga riktigt seriösa försöka att stöda arbete via en rättvisare beskattning i regeringens budgetförslag.

Skatteexperter både i Finland och internationellt brukar klassificera olika skatteslag enligt deras effekt på den ekonomiska utvecklingen. Så gott som alla är överrens om att skatt på arbete är den mest hämmande skatten.

Med dagens skattesystem betalar den som arbetar för sin inkomst mera i skatt än den som får intäkter på annat sätt, till exempel som dividend eller avkastning på kapital. SFP vill precis som under valrörelsen hålla fast vid vår progressiva inkomstskatt men göra en skatteväxling som skapar nya arbetsplatser. Nästa vecka presenterar vi vårt förslag till skuggbudget och då ger vi också vårt alternativ till skatteväxling.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00