Skatter

08.11.2015 kl. 10:00


Denna vecka har beskattningsuppgifterna för 2014 blivit offentliga. Vi har fått se i medierna vad kända och mindre kända direktörer och affärsmän har redovisat för inkomst. Vi har sett vem av ministrarna och riksdagsledamöterna som förtjänat mer eller mindre. Vi har fått ta del av vem som lokalt toppar inkomstligan och vi har sett vad diverse kändisar förtjänar. Eftersom skatteuppgifterna väcker intresse år efter år har de ett läsvärde.

Det som skulle vara värt en grundligare diskussion är hur hög skatten på arbete och pension egentligen är i Finland i förhållande till skatten på andra inkomster. Svenska Yle har gjort en sammanställning över de hundra som förtjänat mest i vårt land 2014. Resultatet var att de tillsammans förtjänat 700 miljoner euro och betalt 231 miljoner i skatt. Deras sammanlagda skatteprocent är alltså drygt 33 procent.

Enligt Statistikcentralen var medelmånadslönen 3 305 euro år 2014. Den genomsnittliga skatten för en årsinkomst på 40 000 euro är 30,65 procent. Det här innebär att redan en medellöntagare med 40 000 euro i året enligt nuvarande skattelagstiftning betalar nästan lika stor andel av sin inkomst i skatt som de hundra med de högsta inkomsterna! Dessutom ligger marginalskatten redan vid 40 procent och vid en månadslön på 3600 euro uppgår marginalskattegraden till 50 procent.

Någonting är fel i vårt skattesystem när den som kan visa åt beskattaren att han heller hon har fått sina inkomster på något annat sätt än via lön eller pension belönas med lägre skatt. När vi vet att hela vår välfärd bygger på arbete kan jag inte tycka annat än att den signalen är mycket felaktig. Det är betydligt sundare att kräva en beskattning som sporrar till arbete.

Den mycket höga skatten på arbete bidrar till att Finlands konkurrenskraft sjunker. Vi behöver nödvändigt en skatteväxling. Regeringen har insett att vi inte längre kan höja totalskattegraden och föreslår också höjningar av grundavdragen för de med de lägsta inkomsterna. Däremot finns det inga riktigt seriösa försöka att stöda arbete via en rättvisare beskattning i regeringens budgetförslag.

Skatteexperter både i Finland och internationellt brukar klassificera olika skatteslag enligt deras effekt på den ekonomiska utvecklingen. Så gott som alla är överrens om att skatt på arbete är den mest hämmande skatten.

Med dagens skattesystem betalar den som arbetar för sin inkomst mera i skatt än den som får intäkter på annat sätt, till exempel som dividend eller avkastning på kapital. SFP vill precis som under valrörelsen hålla fast vid vår progressiva inkomstskatt men göra en skatteväxling som skapar nya arbetsplatser. Nästa vecka presenterar vi vårt förslag till skuggbudget och då ger vi också vårt alternativ till skatteväxling.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17