Finland behöver inga murar

27.10.2015 kl. 13:00
Flyktingar I sin insändare (HBL 23.10) lyfter Nytte Ekman fram sin oro över dagens flyktingsituation, och dess verkningar ifall gränserna inte stängs. Ekman säger att den enda chansen att få bukt med den allt ökade folkvandringen och säkra tryggheten är att stänga gränserna.

Vi har i all ärlighet svårt att förstå vad det är Ekman menar att borde göras. Att införa temporära gränskontroller i Schengen kan man redan göra i dag. Det här har bland annat Tyskland talat om för att kunna organisera människoströmmen och ta hand om de personer som kommer, inte för att stoppa dem. Utåt har EU redan stängda gränser med gränskontroller.

Det som i det här fallet kvarstår är att bygga murar eller stängsel kring länderna men också om det skulle göras har alla länder fortfarande en plikt att ta emot de asylsökande som anländer och undersöka deras rätt till asyl. Om tanken är att stoppa antalet människor som söker sig till Europa borde fokus ligga på vad det internationella samfundet kan göra för att hitta lösningar på de konflikter som pågår och stoppa elände och förföljelser. Vi borde också se till att de hjälporganisationer som finns i närområdena har tillräckliga resurser, vilket de inte har i dag.

Vi vill också vara tydliga med att ingen av oss ifrågasätter Ekmans vilja att hjälpa, tvärtom. Det vi däremot vill diskutera är vilken sorts politik vi ska ha. Ekman har gått ut med flera påståenden om ökande terrorism, ökad brottslighet och flera tråkigheter ifall inte gränserna stängs, utan att förklara vad hon baserar det på. Vår mening är att absoluta påståenden om stora grupper människor måste utgå från något mera än egna misstankar och åsikter, framför allt om man kräver att Finland på basis av dessa ska stänga gränserna.

Vi vill starkt understryka vikten av att förlita sig på trovärdiga och seriösa källor och statistik. I sin insändare hänvisar Ekman till en rapport från Human Relief Foundation (HRF). Enligt uppgifter från organisationen finns ingen sådan rapport. Det som däremot har hänt är att en anställd vid organisationen har uttalat sig om situationen på ett flyktingläger i Calais efter att ha varit där en dag. HRF har tydligt tagit avstånd från hans kommentarer i ett uttalande som finns att läsa på organisationens hemsida.

Värt att nämna är även att den andra artikeln Ekman hänvisar till, Royce Christyn i YourNewsWire.com (26.9) inte är kalla fakta utan baserar sig på en fri uppskattning som gjorts av det tyska migrationsverket. Slutligen hänvisar Ekman också till Tino Sanandaji. Sanandaji är en omdiskuterad person som kommit med intressanta synpunkter men som också blivit anklagad för högerpopulism.

Europeiska kommissionens senaste rapporter, FN:s flyktingkommissariat UNHCR, den finska polisen och Röda Korset, som kan sägas vara mera balanserade källor, talar för andra fakta än Ekman. Vi känner oss tvungna att understryka att Ekmans personliga erfarenheter inte får stöd i statistiken eller i de undersökningar som har gjorts.

Ekman säger att hon har varit med om situationer då personer uttryckligen sagt till sina jurister att de inte är asylsökande, men att juristerna i fråga trots det uppviglat dem att ansöka om asyl. Om det här förekommer är det givetvis något man bör ta tag i och råda bot på.

Vi är också helt eniga med Ekman om att skapa trygga vägar till Europa, vilket SFP även fört fram i flera uttalanden. Vi för fram humanitära visum som skulle möjliggöra trygga resor till Europa för att söka asyl. Dessa skulle göra smugglare och människohandlare onödiga, och gå snabbt.

Flyktingpolitik är ett känsligt ämne som i värsta fall gäller liv och död, och handlar om väldigt utsatta personer. Därför är det viktigt att den diskussion som förs är respektfull och grundar sig i mera än misstankar.

Eva Biaudet

Riksdagsledamot (SFP)

Ida Schauman

Ordförande, SFP:s integrationspolitiska utskott

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00