Kataloniens väg för mer självbestämmande

31.10.2015 kl. 12:58

Förra helgen var jag inbjuden till Madrid för att tillsammans med parlamentariker från hela Europa delta i ett evenemang som partiet Ciudadanos ordnade inför det stundande kongressvalet i landet. Valet bedöms bli det mest omvälvande sedan diktatorn Francos fall eftersom Spanien i och med valet, högst antagligen i praktiken kommer gå från ett två-partisystem till ett flerpartisystem

Sedan många år tillbaka har jag haft goda kontakter till Katalonien. Det betyder i praktiken att ett besök i Madrid också måste kombineras med ett besök i Barcelona. I Katalonien råder för tillfället ett spänt politiskt klimat. Katalonien, med sina 7,5 miljoner invånare, befinner sig delvis i samma situation som Åland befann sig då Ålandsrörelsen startades för knappt 100 år sedan.

 

Katalanerna och Katalonien behöver aktivt kämpa för den katalanska kulturen och språket. Undervisningsspråket i alla offentliga skolor i Katalonien är katalanska, men det är en sak som nu utmanas i domstolsväsendet. Kataloniens nuvarande självstyrelse utmanas också i andra frågor. Då Kataloniens parlament beslöt att förbjuda tjurfäktning i regionen tog Madrid saken till domstol med hänvisning att beslutet går emot Spaniens kulturarv. Många katalaner upplever att frågan inte handlar om tjurfäktning, utan om att Spanien vill markera mot Kataloniens nuvarande självstyrelse.

 

Spaniens Katalonienpolitik syns också i utrikespolitiken. Min kollega Anna-Maja Henriksson råkade för ett par år sedan ut för det under hennes tid som justitieminister. Efter ett besök i Madrid skulle hon besöka Barcelona för att där hålla ett tal i Kataloniens universitet. Några dagar innan besöket ändrades dock, efter politiska påtryckningar, programmet så att Barcelona ersattes med Valencia. Att Spanien är ett av få västerländska länder som inte erkänner Kosovos självständighet är inte heller en slump. Detta av rädsla för att det skulle kunna bli prejudicerande för bl.a. Katalonien.

 

I Kataloniens parlament hade jag ett möte med ledamoten Marta Pascal. Hon konstaterade att det enda hon vill ha är respekt för Katalanernas modersmål och deras kultur. De är inte emot någon, men vill att deras språk och kultur ska respekteras. För att ett tillräckligt skydd för den katalanska kulturen ska kunna skapas behövs mer självbestämmande för Katalonien. Att få rösta om den saken är ett rimligt krav och jag känner stor sympati för den katalanska saken.

 

Många katalaner tror att en internationell uppgörelse är den enda möjliga vägen framåt för Katalonien, i likhet med den internationella uppgörelsen i Ålandsfrågan. Detta då Madrid vägrar sitta ner och diskutera regionens självstyrelse. Att de, som vi, skulle ha en Ålandskommitté med ledamöter från Lagtinget och Riksdagen sittandes runt samma bord för att behandla självstyrelsens utveckling ter sig som en utopi för Katalonien. Men det borde det inte vara.

 

Jag tror att en viktig mätare för ett lands öppenhet och demokrati, är hur bra ett land hanterar sina minoriteter. Spanien har råd att vara mer ödmjuka och det borde också vara i Spaniens eget intresse att hantera Katalonien med såväl respekt som värdighet
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00