De sociala samvetet och pensionärerna

25.10.2015 kl. 11:04
I riksdagen debatterade vi i veckan pensionärernas ställning. Regeringen går nu hårt åt pensionärerna genom att bl.a. skära i pensionärernas bostadsbidrag, höja självriksen för mediciner och för reseersättningar samt höja vårdavgifterna. Det är olyckligt.

Det är viktigt att alla människor kan lita på vårt sociala skyddsnät, att det finns ett system som hjälper en när man blir sjuk, arbetslös eller då något annat oväntat sker i ens liv. Alla människor har rätt att känna en grundtrygghet i vardagen. Den samma tryggheten ska också gälla de äldre i vårt samhälle. Speciellt i ekonomiskt svåra tider är det ännu viktigare.

Regeringens linje då det gäller behandlingen av pensionärerna främjar inte en känsla av trygghet, snarare tvärtom. Hur väl vi tar hand om våra äldre är ett mått på ett samhälles utvecklingsnivå och humanitet.

Det finns omkring 1,5 miljoner pensionärer i vårt land. Det är en stor och i många avseenden aktiv grupp i samhället. Man har räknat att 180 000 av dessa har mycket små pensioner och är beroende av bostadsbidrag för att klara av sina dagliga utgifter.
Regeringens riktlinje är att ingen ska förlora mer än 60 euro i månaden. För en småinkomsttagare anser jag att det är för mycket. Enligt uppgift innebär nedskärningen att ytterligare ca 27.000 personer förpassas till en levandsnivå under den sk. fattigdomsgränsen.

 

Ingen ska behöva gå omkring och vara rädd för att den inte har råd att köpa den medicin den behöver – vi vet alla att först då blir följderna verkligt dyra för samhället om inte människor har råd att sköta om sin grundläggande hälsa.


Ingen ska heller behöva vara orolig för sitt boende till följd av att staten skär ned på pensionärernas bostadsbidrag. Därför kommer jag och Svenska riksdagsgruppen i vår alternativa budget som presenteras i november att kräva att pensionärernas bostadsbidrag hålls intakt och att anslaget ökas med 65 miljoner euro.

 

Regeringen är ändå på rätt väg då det gäller att skapa ett enhetligt bostadsbidragssystem, men nu har man valt en alltför hård och amper metod. Samtidigt som man övergår till ett enhetligt system för alla, borde man på allvar hitta lösningar för att skapa ett gemensamt självrisktak för mediciner, vårdkostnader och resekostnader. Så kunde man undvika att de med de lägsta pensionerna och stort vårdbehov drabbas hårt.

I det här sammanhanget har vi orsak att snegla på Sverige, och jobba fram en egen modell som passar oss i Finland då det gäller ett enhetligt självrikstak.

Före valet bedyrade såväl Centern som Sannfinländarna att de inte accepterar åtgärder som försämrar de svagas ställning.  Nu har dessa regeringspartier gett avkall också på denna punkt. De sociala samvetet har lyst med sin frånvaro. Jag är mycket medveten om att vi är tvungna att hitta sparåtgärder, och samtidigt åtgärder som skapar tillväxt, men i slutändan handlar det om politiska prioriteringar. Därför krävde också jag och Svenska riksdagsgruppen att regeringen skulle ta tillbaka sitt beslut att skära ned pensionärernas bostadsbidrag i debatten i onsdags.

Tyvärr är det också så att bland dem som drabbas av nedskärningen finns inte bara äldre människor, utan också unga som beviljats invalidpension. Så problematiken är bredare än vad man kunde tro.

I en rättsstat som Finland bör det allmänna se till, att också de som inte själva kan tala för sig själv, får sin röst hörd.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00