Vi har alla ett ansvar för klimatförändringen

26.10.2015 kl. 12:38
I fredags avslutades det sista förberedande mötet inför den stora klimatkonferensen i Paris. I den tyska staden Bonn har representanter för världens länder regelbundet samlats för att förbereda inför Parismötet som inleds den sista november.

Ungefär samtidigt som mötet i Bonn avslutades drog orkanen Patricia in över Mexikos västkust. Orkanen, med vindstyrkor uppemot 90 sekundmeter, var den största orkanen som någonsin uppmätts i den västra hemisfären. Även om skadorna av orkanen var mindre än man hade befarat var den ännu en påminnelse över det allt mer extrema väder som kommer som följd av den globala uppvärmningen.

 

Tidigare i oktober drabbades franska Rivieran av svåra översvämningar och i helgen drabbades Gran Canaria av extrema regn. Här hemma har vi de senaste åren fått vänja oss med allt kraftigare höststormar medan man i Kalifornien, Australien och Sydeuropa drabbats av svår torka och rekordtemperaturer.

 

Ändå märks inte klimatförändringen mest för oss på land. 90 % av klimatförändringens överloppsvärme ”försvinner” nämligen ner i världshaven. I ett radioinslag i Sveriges Radio för ett par veckor sedan blev vi återigen obehagligt påminda av de varmare världshavens konsekvenser. Medan vi ser hur kraftigt fiskebestånden påverkas vet forskarna inte med säkerhet hur mycket havsströmmarna kommer påverkas. Det vi dock med säkerhet vet är att Åland och övriga Nordeuropa sannolikt skulle vara helt obeboeligt utan Golfströmmens varma vatten.

 

Då man hör de här radio- och TV-inslagen vill en del av min hjärna bara stänga av apparaten. Likt en katastroffilm från Hollywood är det enklaste sättet att inte förlora nattsömnen att stänga av TV:n när det blir för läskigt. Det är ju ändå bara på film. Men det här är inte på film. Det här händer på riktigt. Att sticka huvudet i sanden är ingen lösning på problemen.

 

Förväntningarna på Pariskonferensen är inte höga. Men kanske just därför finns möjligheter till positiva överraskningar. USA har kraftigt flyttat fram positionerna både från administrationens sida och från företagsvärldens sida. Apple meddelade bl.a. förra veckan att man tänker bygga 200 MW solenergi för att minska sitt ekologiska fotavtryck. Man uppmanade andra företag att följa efter. Att Kanada förra veckan fick en ny regering betyder också att Kanada över en natt går från att ha varit ett av de mest klimatskeptiska länderna i världen till att bli en ambitiös ledare i klimatförhandlingarna.

 

Från riksdagens sida gäller det för oss att hålla flåset uppe på regeringen så att Finland också är en ledare i Europa, då bland annat Storbritannien nu börjat vackla.

 

Men vi kan inte bara skjuta över klimatansvaret på klimatkonferensen i Paris. Vi kan alla i vår vardag, hemma eller på våra arbetsplatser, göra mer för miljön och klimatet. Runt kaffeborden finns många idéer över hur man kan minska utsläppen hemma eller hos sitt företag. Låt de idéerna inte stanna vid kaffebordet.

 

Att minska utsläppen brukar också minska kostnaderna på sikt och det höjer då både konkurrenskraften och imagen. Här gäller det ibland att titta bortom nästa kvartal eller årsbokslut. Om vinsterna betalar sig tillbaka först på några års sikt är det ändå viktigt att satsa. Om inte för privat- eller företagsekonomins skull, så i alla fall för golfströmmens skull.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00