Molperörelsen och tyskt bondförnuft

17.10.2015 kl. 08:00
Efter att tillsammans med riksdagens ekonomiutskott förra veckan besökt Tysklands finanministerium, ekonomi- och energiministerium, parlamentet samt exportbefrämjande organisationer och arbetsmarknadsaktörer så kan man inte vara annat än imponerad över det tyska maskineriet.

Exportindustrin är bred och stark, och det skapas nya arbetstillfällen med en takt av hela 250 000 per år. Systematiskt, fokuserat och långsiktigt hårt arbete brukar bära långt.

Alla vet att vi inte hur länge som helst kan räkna med dagens låga räntenivå, men efter besöket vid finansministeriet fick man nog känslan av att en höjning av räntan kan vara närmare än vi tror. För finska staten med 100 miljarder i skuld och nolltillväxt är nya ränteutgifter inget att sukta efter. Det samma gäller alla oss som har bostadslån: höjd ränta innebär att den inhemska köpkraften – pengar som sätts på annat än boende – minskar. Detta för naturligtvis med sig andra negativa effekter. En kollega konstaterade halvt på allvar att det nog börjar bli dags att skapa en gemensam ny nordisk valuta.

Intressant var även de tyska tjänstemännens inställning gentemot saktionerna mot Ryssland. Man konstaterade nästan med en axelryckning att de inte haft någon särkilt stor negativ effekt samt hänvisade till att det torde gå bra att föra varor via Vitryssland istället för direkt till Ryssland. Det är naturligtvis omöjligt att veta exakt hur alla enskilda bolag och koncernstrukturer i olika länder i praktiken agerar, men man får nog en känsla av att vi i nolltillväxtens Finland – med den längsta gränsen och största beroendeförhållandet till Ryssland, kunde vara betydligt mer kreativa när det gäller att minimera de förluster sanktionerna innebär. Vi bör våga använda det bondförnuft vi besitter – så gör man i övriga delar av världen.

Å andra sidan är vi ganska duktiga på att försena investeringar, strypa ekonomisk tillväxt samt inksränka människors handlingsfrihet helt av egen kraft också här på hemmaplan. NTM-centralen ansåg att Vasa gått för snabbt fram när man vill att en gammal busstation skall ge rum för en 200 miljoners investering samtidigt som man fortsätter plåga lokalbefolkningen med tvångsfredningar av områden som under hundratals år förvaltats exemplariskt.

Det inger dock hopp att t.ex. Molperörelsen noterats på såväl nationell som EU-nivå. Undertecknad överräckte personligen helsidesartiklen om Molperörelsen från Helsingin Sanomat åt miljöminister Tiilikainen - som lovade bekanta sig med ärendet. Det blir intressant att fortsätta diskussionen. Jag hade i veckan även ett möte med Nils Torvalds i Bryssel - dagen efter fiskarnas och Molperörelsens besök, och förstod att man även där fått gehör för sina sunda tankar. Än en gång bekräftades att det verkliga problemet finns på hemmaplan. Skarvproblematiken skyfflas över på EU när det i verkligheten är våra egna tjänstemän som maximalt utövar sin makt till nackdel för lokalbefolkningen.

Jag understöder också varmt initiativet om en satsning på solenergiforskning i Sydösterbotten. Detta skulle ytterligare höja profilen på vårt landskap, och sitter som hand i handske med Vasa stads energiutbildningsstrategi – som även den noterats på allra högsta EU-nivå!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00