Molperörelsen och tyskt bondförnuft

17.10.2015 kl. 08:00
Efter att tillsammans med riksdagens ekonomiutskott förra veckan besökt Tysklands finanministerium, ekonomi- och energiministerium, parlamentet samt exportbefrämjande organisationer och arbetsmarknadsaktörer så kan man inte vara annat än imponerad över det tyska maskineriet.

Exportindustrin är bred och stark, och det skapas nya arbetstillfällen med en takt av hela 250 000 per år. Systematiskt, fokuserat och långsiktigt hårt arbete brukar bära långt.

Alla vet att vi inte hur länge som helst kan räkna med dagens låga räntenivå, men efter besöket vid finansministeriet fick man nog känslan av att en höjning av räntan kan vara närmare än vi tror. För finska staten med 100 miljarder i skuld och nolltillväxt är nya ränteutgifter inget att sukta efter. Det samma gäller alla oss som har bostadslån: höjd ränta innebär att den inhemska köpkraften – pengar som sätts på annat än boende – minskar. Detta för naturligtvis med sig andra negativa effekter. En kollega konstaterade halvt på allvar att det nog börjar bli dags att skapa en gemensam ny nordisk valuta.

Intressant var även de tyska tjänstemännens inställning gentemot saktionerna mot Ryssland. Man konstaterade nästan med en axelryckning att de inte haft någon särkilt stor negativ effekt samt hänvisade till att det torde gå bra att föra varor via Vitryssland istället för direkt till Ryssland. Det är naturligtvis omöjligt att veta exakt hur alla enskilda bolag och koncernstrukturer i olika länder i praktiken agerar, men man får nog en känsla av att vi i nolltillväxtens Finland – med den längsta gränsen och största beroendeförhållandet till Ryssland, kunde vara betydligt mer kreativa när det gäller att minimera de förluster sanktionerna innebär. Vi bör våga använda det bondförnuft vi besitter – så gör man i övriga delar av världen.

Å andra sidan är vi ganska duktiga på att försena investeringar, strypa ekonomisk tillväxt samt inksränka människors handlingsfrihet helt av egen kraft också här på hemmaplan. NTM-centralen ansåg att Vasa gått för snabbt fram när man vill att en gammal busstation skall ge rum för en 200 miljoners investering samtidigt som man fortsätter plåga lokalbefolkningen med tvångsfredningar av områden som under hundratals år förvaltats exemplariskt.

Det inger dock hopp att t.ex. Molperörelsen noterats på såväl nationell som EU-nivå. Undertecknad överräckte personligen helsidesartiklen om Molperörelsen från Helsingin Sanomat åt miljöminister Tiilikainen - som lovade bekanta sig med ärendet. Det blir intressant att fortsätta diskussionen. Jag hade i veckan även ett möte med Nils Torvalds i Bryssel - dagen efter fiskarnas och Molperörelsens besök, och förstod att man även där fått gehör för sina sunda tankar. Än en gång bekräftades att det verkliga problemet finns på hemmaplan. Skarvproblematiken skyfflas över på EU när det i verkligheten är våra egna tjänstemän som maximalt utövar sin makt till nackdel för lokalbefolkningen.

Jag understöder också varmt initiativet om en satsning på solenergiforskning i Sydösterbotten. Detta skulle ytterligare höja profilen på vårt landskap, och sitter som hand i handske med Vasa stads energiutbildningsstrategi – som även den noterats på allra högsta EU-nivå!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00