Svenskan viktig för Finlands ekonomi

12.10.2015 kl. 08:00


Förra veckan presenterade statsministern planerna för regeringens så kallade spetsprojekt. Spetsprojektens uppgift är att investera i identifierade framtidsbranscher som kan leda till nya innovationer, jobb och skapa tillväxt

De fem spetsprojektshelheterna är: 1. Sysselsättning och konkurrenskraft. 2. Kompetens och utbildning. 3. Välfärd och hälsa. 4. Bioekonomi och ren teknik samt 5. Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av onödig byråkrati.

 

Jag tycker att spetsprojekten överlag är bra. Det är viktigt att fortsätta utveckla förutsättningarna för framtidsbranscher som bioekonomi, cleantech och IT. För åländsk del kommer i synnerhet slopande av onödig byråkrati kunna vara gynnsamt. Digitaliseringen av den offentliga sektorn kan också vara en möjlighet för våra åländska IT-företag.

 

Tyvärr var dock riksdagsdebatten om spetsprojekten inte enbart upplyftande. I anslutning till spetsområdet kompetens och utbildning tog Juha Eerola, som höll Sannfinländarnas gruppanförande, avstamp i att man nu äntligen på allvar kunde ha möjlighet att börja vandra på vägen mot att ta bort svenskan som obligatoriskt ämne i den finländska skolan.

 

Det låter alltid som något går sönder i mig då jag hör orden om att avskaffa svenskan i skolan. Antagligen är det bara ljudet över mitt minskande hopp på mänskligheten jag hör. För hittills har ingen kunnat förklara för mig varför man i dessa tider sätter prestige på en fråga om att få bort ett ämne i skolan.

 

Finland är på god väg mot Greklands ekonomiska stup, med hög arbetslöshet och enorma strukturella utmaningar. Hur slopad svenska i skolan ska hjälpa vår tillväxt, export och med att få Finland i arbete är ett mysterium för mig. Det enda jag ser att det skulle hjälpa är att inte ännu fler av Finlands kunniga och välutbildade unga flyttar till Sverige när de nu lämnar Finland i brist på lediga jobb.

 

Om vi ska lyckas med de spetsprojekt regeringen föreslår är jag fullständigt övertygad om att Finland behöver bättre språkkunskaper, inte sämre. Det gäller i allra högsta grad också svenskan. Ingen kommer köpa en finländsk produkt om man inte kan sälja den och för att kunna exportera behövs språkkunskaper. Det finns behov av att se över svenskaundervisningen, men inte att slopa den. Framförallt måste utbildningen i högre grad fokusera på att man ska lära sig tala språket, inte bara lära sig grammatik och kasusformer.

 

Språk är inte enbart viktiga för näringslivet. Svenska språket behövs också bl.a. för personer som tänkt sig en tjänstemannakarriär inom staten. Att experimentera med frivillig svenskundervisning är därför kanske inte ens möjlig från ett grundlagsperspektiv. Det är egentligen tragiskt om det behövs en grundlagsparagraf för att ev. stoppa dumheten med att försöka få bort svenskan från läsordningen. Utan svenskan skulle Finland bli fattigare – både ekonomiskt och kulturellt.

 

Sämre svenskakunskaper skulle vara dåligt för samhörigheten med Norden, för samhällsservicen, påverka Finlands plats i EU och försämra förutsättningarna för exporten.

 

Spetsprojekten kan skapa jobb, tillväxt och den framtidstro som landet så desperat behöver. Men, för att det ska lyckas och för att spetsprojekten ska kunna omvandlas till exportframgångar behövs mer fokus på språk, inkl. svenskan, inte mindre.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17