Låt oss importera tyskt bodförnuft!

11.10.2015 kl. 10:00



Definitionen på fotboll brukar skämtsamt sägas vara följande: Två lag sparkar boll i 90 minuter – och sedan vinner Tyskland

Efter att tillsammans med riksdagens ekonomiutskott i veckan besökt Tysklands finanministerium, ekonomi- och energiministerium, parlamentet samt exportbefrämjande organisationer och arbetsmarknadsaktörer så kan man inte vara annat än imponerad över det tyska maskineriet. Man skördar nu frukterna av bl.a. de beslut som bidrog till att förnya arbetsmarknaden åren 2003-2005. Exportindustrin är bred och stark, och det skapas nya arbetstillfällen med en takt av hela 250 000 per år. Systematiskt, fokuserat och långsiktigt hårt arbete brukar bära långt.

Som finländare reagerade undertecknad speciellt på några saker. Alla vet att vi inte hur länge som helst kan räkna med dagens låga räntenivå, men efter besöket vid finansministeriet fick man nog känslan av att en höjning av räntan kan vara närmare än vi tror. För finska staten med 100 miljarder i skuld och nolltillväxt är nya ränteutgifter inget att sukta efter. Det samma gäller alla oss som har bostadslån: höjd ränta innebär att den inhemska köpkraften – pengar som sätts på annat än boende – minskar. Detta för naturligtvis med sig andra negativa effekter. En kollega konstaterade halvt på allvar att det nog börjar bli dags att skapa en gemensam ny nordisk valuta.

En annan sak som inte kunde gå obemärkt förbi var de tyska tjänstemännens inställning gentemot saktionerna mot Ryssland. Man konstaterade nästan med en axelryckning att de inte haft någon särkilt stor negativ effekt samt hänvisade till att det torde gå bra att föra varor via Vitryssland istället för direkt till Ryssland. Det är naturligtvis omöjligt att veta exakt hur alla enskilda bolag och koncernstrukturer i olika länder i praktiken agerar, men man får nog en känsla av att vi i nolltillväxtens Finland – med den längsta gränsen och största beroendeförhållandet till Ryssland, kunde vara betydligt mer kreativa när det gäller att minimera de förluster sanktionerna innebär. Vi bör våga använda det bondförnuft vi besitter – så gör man i övriga delar av världen.

Å andra sidan är vi ganska duktiga på att försena investeringar och strypa ekonomisk tillväxt helt av egen kraft också här på hemmaplan. I veckan har vi t.ex. fått höra hur NTM-centralen inte i sig har något emot att den gamla busstationen ger rum för en 200 miljoners investering, men att man anser att Vasa stad fattat beslut gällande rivningen för snabbt. Det är inte varje dag staden blir anklagad för att vara för snabb – så vi får nästan ta det som en komplimang. Lite förvånad blir man dock av att samma NTM-central begär om tilläggstid när det gäller att lämna in sitt eget utlåtande till staden – emedan alla övriga parter lämnade in sina utlåtanden inom utsatt tid. NTM-centralen har de facto haft alldeles tillräckligt med tid på sig att reagera. Det är hög tid att vi i Finland får till stånd en medskapande förvaltningskultur där instanser som drivs med skattemedel aktivt medverkar till att skapa förutsättningar för samhällsbygget. Veckans glada nyhet var att Vasaregionen med stadens energiutbildningsstrategi i spetsen noterats på allra högsta EU-nivå!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00