Kolumn

Statsbudgeten och jordbruket

11.10.2015 kl. 09:00

Riksdagen behandlar som bäst regeringens förslag till nästa års statsbudget. Den politiska diskussionen i offentligheten domineras av flyktingströmmen till vårt land. Regeringens förslag till arbetsmarknadsreformer är det andra stora diskussionsämnet och nu senast Sannfinländarnas minskade stöd i galluppundersökningar.

Behandlingen av förslaget till statsbudget är en process där riksdagsledamöterna genom att höra sakkunniga försöker få en så bra bild som möjligt av statsbudgetens effekter i samhället. Vad betyder på riktigt nedskärningar i utbildningssektorn? Kan det skapas nya arbetsplatser genom spetsprojekten? Hur ska kommunerna klara sin ekonomi?

Jordbruket lever nu i den överlägset värsta lönsamhets- och likviditetskris som vi upplevt under hela Finlands EU-medlemskap och också långt innan det. De föreslagna nedskärningarna i Jord- och skogsbruksministeriets budget hör inte till de största men där finns heller inga element som direkt skulle underlätta krisen. De 29 miljoner i krisstöd som EU och regering har anslagit för krisstöd räcker inte långt. Marknadsintäkterna från jordbruket under år 2015 kommer att vara över 400 miljoner mindre än under 2013 och 2014. Detta i kombination med att en betydande del av innevarande års stöd skjuts över till 2016 förvärra situationen. Inkomstbortfallet per gård uppgår till tiotusentals euro och krisersättningen sträcker sig från någon hundralapp till några tusen euro. Det går inte att kompensera låga marknadspriser från statsbudgeten, vare sig juridiskt eller fiskalt.

Det som stat och kommun däremot borde göra så snabbt som det bara går, är att ställa samma kriterier på alla livsmedel de inhandlar som vi i Finland ställer på våra jordbrukare och på vår livsmedelsindustri. Nu är grisar med kuperade svansar på samma startstreck som vår när offerterna begärs in. Brödspannmål som sprutats med glyfosatpreparat som Round-Up tävlar på samma villkor som vår inhemska spannmål där det är förbjudet att spruta strax innan skörd. Ost från finländska kor som har lagstadgade utrymmeskrav och antingen går i lösdrift eller på bete sommartid ges ingen fördel i upphandlingen. Detta är dubbelmoral i högsta potens. Staten borde så snabbt som möjligt ställa samma minimikrav i upphandlingen som finsk lag ställer på de livsmedel som produceras här. Samma gäller kommunerna. Så gör man i andra länder och det är inte att begränsa konkurrensen, det är att göra den rättvis!

Offentliga sektorn gör livsmedelsinköp för över 400 miljoner euro per år så en ändrad kutym där har en snabb effekt på prisbildningen. Jag har framfört förslaget i flera repriser. Ingen säger emot men väldigt lite har hänt. Nu är det dags att verkställa det!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15