Statsbudgeten och jordbruket

11.10.2015 kl. 09:00
Riksdagen behandlar som bäst regeringens förslag till nästa års statsbudget. Den politiska diskussionen i offentligheten domineras av flyktingströmmen till vårt land. Regeringens förslag till arbetsmarknadsreformer är det andra stora diskussionsämnet och nu senast Sannfinländarnas minskade stöd i galluppundersökningar.

Behandlingen av förslaget till statsbudget är en process där riksdagsledamöterna genom att höra sakkunniga försöker få en så bra bild som möjligt av statsbudgetens effekter i samhället. Vad betyder på riktigt nedskärningar i utbildningssektorn? Kan det skapas nya arbetsplatser genom spetsprojekten? Hur ska kommunerna klara sin ekonomi?

Jordbruket lever nu i den överlägset värsta lönsamhets- och likviditetskris som vi upplevt under hela Finlands EU-medlemskap och också långt innan det. De föreslagna nedskärningarna i Jord- och skogsbruksministeriets budget hör inte till de största men där finns heller inga element som direkt skulle underlätta krisen. De 29 miljoner i krisstöd som EU och regering har anslagit för krisstöd räcker inte långt. Marknadsintäkterna från jordbruket under år 2015 kommer att vara över 400 miljoner mindre än under 2013 och 2014. Detta i kombination med att en betydande del av innevarande års stöd skjuts över till 2016 förvärra situationen. Inkomstbortfallet per gård uppgår till tiotusentals euro och krisersättningen sträcker sig från någon hundralapp till några tusen euro. Det går inte att kompensera låga marknadspriser från statsbudgeten, vare sig juridiskt eller fiskalt.

Det som stat och kommun däremot borde göra så snabbt som det bara går, är att ställa samma kriterier på alla livsmedel de inhandlar som vi i Finland ställer på våra jordbrukare och på vår livsmedelsindustri. Nu är grisar med kuperade svansar på samma startstreck som vår när offerterna begärs in. Brödspannmål som sprutats med glyfosatpreparat som Round-Up tävlar på samma villkor som vår inhemska spannmål där det är förbjudet att spruta strax innan skörd. Ost från finländska kor som har lagstadgade utrymmeskrav och antingen går i lösdrift eller på bete sommartid ges ingen fördel i upphandlingen. Detta är dubbelmoral i högsta potens. Staten borde så snabbt som möjligt ställa samma minimikrav i upphandlingen som finsk lag ställer på de livsmedel som produceras här. Samma gäller kommunerna. Så gör man i andra länder och det är inte att begränsa konkurrensen, det är att göra den rättvis!

Offentliga sektorn gör livsmedelsinköp för över 400 miljoner euro per år så en ändrad kutym där har en snabb effekt på prisbildningen. Jag har framfört förslaget i flera repriser. Ingen säger emot men väldigt lite har hänt. Nu är det dags att verkställa det!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00