Anförande i debatten om statsministerns upplysning om spetsprojekten 7.10.2015

07.10.2015 kl. 15:00



Riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson

Ärade talman!

 

Svenska riksdagsgruppen ställer sig en aning tudelad till regeringens spetsprojekt. Å ena sidan vill vi ge regeringen erkännande för att de bland projekten finns en hel del mycket bra förslag. Å andra sidan verkar vissa projekt dessvärre handla mer om att trixa med pengar än verkliga satsningar på något nytt. Det är värt att säga ännu en gång – inte ens med den vildaste fantasin kan man anse att spetsprojekten inom utbildningen kompenserar de massiva nedskärningar som regeringen samtidigt föreslår. Det finns också ännu en del frågetecken kring hur regeringen egentligen tänkt finansiera alla dessa projekt.  Och är vissa av projekten helt enkelt sådana som borde skötas inom ramen för den ordinarie verksamheten, utan att de skulle behövas kläs i spetskläder!

 

Ärade talman,

 

 

Under hela Finlands självständighet har kommunerna ansvarat för tryggandet av närdemokratin. Vi har varit vana att beslut om olika tjänster, t.ex. om äldrevården fattas nära de människor, som använder dessa tjänster. Regeringens historiskt stora reformer håller nu på att ändra denna grundläggande princip. Regeringen vill skapa jättelika självstyrelseområden, som skall ordna all social- och hälsovård. Också åtminstone den statliga regionförvaltningen samt räddningsväsendet ska tydligen skötas av dessa områden.

 

Beslutsfattandet gällande många tjänster kommer att flyttas mycket långt från den enskilda medborgaren. Det är därför intressant att det traditionella kommunpartiet centern nu står i främsta ledet och driver på en reform, som kommer att frånta kommunerna en stor del av deras uppgifter. Minister Vehviläinen, vad betyder detta egentligen? Är det sist och slutligen så att ni håller på att driva igenom en förtäckt, gigantisk kommunreform?

 

Ärade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen välkomnar flera av regeringens spetsprojekt. Vi har redan länge påtalat att det alltid ska vara lönsammare att ta emot ett jobb än att stanna hemma. Därför är det positivt att regeringen nu vill röja undan olika slags flitfällor. Mycket bra är också målet att öka de partiellt arbetsfördas sysselsättning. Regeringens strävan att främja lokala avtal är också värd en eloge. Lokalt avtalande är ett effektivt sätt att förbättra sysselsättningen och vår konkurrenskraft. Bra är också att regeringen vill gynna de små- och medelstora företagens verksamhetsförutsättningar genom en revidering av upphandlingslagstiftningen.

 

Ärade talman!

 

Tyvärr innehåller regeringens lista också betydligt mindre beundransvärda projekt. Regeringen ska utreda den bosättningsbaserade sociala tryggheten; bl.a. ska man utreda invandringens kostnader.  Här visar regeringen på en diametralt annorlunda grundsyn än vi. Regeringen verkar se invandring främst som en kostnadsfråga. Svenska riksdagsgruppen ser däremot invandringens möjligheter för Finland. Vi är förstås färdiga att medge att det också finns utmaningar, och då främst då det gäller en god integration. Invandringen och integrationen förtjänar därför att prioriteras högt - högre än spetsprojekten. Vi bör satsa på integrationen av de asylsökande som nu kommer till Finland, så att de snabbt kommer in i det finländska samhället. Språkundervisning, möjligheter till annan utbildning och sysselsättning är nyckelorden här. De som kommit hit som asylsökande bör beviljas arbetstillstånd genast, så att de snabbt kan få sysselsättning.

 

Regeringens agenda blir inte direkt bättre av att regeringen nu tydligen i rask takt ska utreda möjligheterna till att skapa ett skilt socialskyddssystem för asylsökande. Svenska riksdagsgruppen tar starkt avstånd från detta förslag. Vi vill inte ha ett samhälle där det finns A och B klassens människor, utan ett samhälle där alla är lika värda, oberoende sitt ursprung. Herr statsminister, står hela er regering bakom detta förslag, och är det verkligen det här som ni vill prioritera?

 

Det är inte heller bara nedskärningarna inom utbildingen, som sätter regeringens satsningar på barn och unga i dystert ljus. Ett av spetsprojekten är att ändra ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti.  I praktiken tycks detta tyvärr bara betyda att regeringen mycket drastiskt skär i finansieringen av ungdomsgarantin. Denna nedskärning kan på lång sikt visa sig att bli mycket dyrare än den nu tilltänkta inbesparningen.  Det är värt att minnas att varje ungdom, som vi lyckas rädda från att bli utslagen, sparar samhället en stor summa.

 

Ärade talman!

 

Jag vill ännu avslutningsvis konstatera att samtidigt som den föreslår många bra saker, borde regeringen ännu ompröva visa av sina prioriteringar. Särskilt barn och unga bör vi nu satsa helhjärtat på. Det handlar trots allt om vår framtid.

 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00