Anförande i debatten om statsministerns upplysning om spetsprojekten 7.10.2015

07.10.2015 kl. 15:00



Riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson

Ärade talman!

 

Svenska riksdagsgruppen ställer sig en aning tudelad till regeringens spetsprojekt. Å ena sidan vill vi ge regeringen erkännande för att de bland projekten finns en hel del mycket bra förslag. Å andra sidan verkar vissa projekt dessvärre handla mer om att trixa med pengar än verkliga satsningar på något nytt. Det är värt att säga ännu en gång – inte ens med den vildaste fantasin kan man anse att spetsprojekten inom utbildningen kompenserar de massiva nedskärningar som regeringen samtidigt föreslår. Det finns också ännu en del frågetecken kring hur regeringen egentligen tänkt finansiera alla dessa projekt.  Och är vissa av projekten helt enkelt sådana som borde skötas inom ramen för den ordinarie verksamheten, utan att de skulle behövas kläs i spetskläder!

 

Ärade talman,

 

 

Under hela Finlands självständighet har kommunerna ansvarat för tryggandet av närdemokratin. Vi har varit vana att beslut om olika tjänster, t.ex. om äldrevården fattas nära de människor, som använder dessa tjänster. Regeringens historiskt stora reformer håller nu på att ändra denna grundläggande princip. Regeringen vill skapa jättelika självstyrelseområden, som skall ordna all social- och hälsovård. Också åtminstone den statliga regionförvaltningen samt räddningsväsendet ska tydligen skötas av dessa områden.

 

Beslutsfattandet gällande många tjänster kommer att flyttas mycket långt från den enskilda medborgaren. Det är därför intressant att det traditionella kommunpartiet centern nu står i främsta ledet och driver på en reform, som kommer att frånta kommunerna en stor del av deras uppgifter. Minister Vehviläinen, vad betyder detta egentligen? Är det sist och slutligen så att ni håller på att driva igenom en förtäckt, gigantisk kommunreform?

 

Ärade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen välkomnar flera av regeringens spetsprojekt. Vi har redan länge påtalat att det alltid ska vara lönsammare att ta emot ett jobb än att stanna hemma. Därför är det positivt att regeringen nu vill röja undan olika slags flitfällor. Mycket bra är också målet att öka de partiellt arbetsfördas sysselsättning. Regeringens strävan att främja lokala avtal är också värd en eloge. Lokalt avtalande är ett effektivt sätt att förbättra sysselsättningen och vår konkurrenskraft. Bra är också att regeringen vill gynna de små- och medelstora företagens verksamhetsförutsättningar genom en revidering av upphandlingslagstiftningen.

 

Ärade talman!

 

Tyvärr innehåller regeringens lista också betydligt mindre beundransvärda projekt. Regeringen ska utreda den bosättningsbaserade sociala tryggheten; bl.a. ska man utreda invandringens kostnader.  Här visar regeringen på en diametralt annorlunda grundsyn än vi. Regeringen verkar se invandring främst som en kostnadsfråga. Svenska riksdagsgruppen ser däremot invandringens möjligheter för Finland. Vi är förstås färdiga att medge att det också finns utmaningar, och då främst då det gäller en god integration. Invandringen och integrationen förtjänar därför att prioriteras högt - högre än spetsprojekten. Vi bör satsa på integrationen av de asylsökande som nu kommer till Finland, så att de snabbt kommer in i det finländska samhället. Språkundervisning, möjligheter till annan utbildning och sysselsättning är nyckelorden här. De som kommit hit som asylsökande bör beviljas arbetstillstånd genast, så att de snabbt kan få sysselsättning.

 

Regeringens agenda blir inte direkt bättre av att regeringen nu tydligen i rask takt ska utreda möjligheterna till att skapa ett skilt socialskyddssystem för asylsökande. Svenska riksdagsgruppen tar starkt avstånd från detta förslag. Vi vill inte ha ett samhälle där det finns A och B klassens människor, utan ett samhälle där alla är lika värda, oberoende sitt ursprung. Herr statsminister, står hela er regering bakom detta förslag, och är det verkligen det här som ni vill prioritera?

 

Det är inte heller bara nedskärningarna inom utbildingen, som sätter regeringens satsningar på barn och unga i dystert ljus. Ett av spetsprojekten är att ändra ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti.  I praktiken tycks detta tyvärr bara betyda att regeringen mycket drastiskt skär i finansieringen av ungdomsgarantin. Denna nedskärning kan på lång sikt visa sig att bli mycket dyrare än den nu tilltänkta inbesparningen.  Det är värt att minnas att varje ungdom, som vi lyckas rädda från att bli utslagen, sparar samhället en stor summa.

 

Ärade talman!

 

Jag vill ännu avslutningsvis konstatera att samtidigt som den föreslår många bra saker, borde regeringen ännu ompröva visa av sina prioriteringar. Särskilt barn och unga bör vi nu satsa helhjärtat på. Det handlar trots allt om vår framtid.

 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00