Det är med kunskap vi lyfter Finland

03.10.2015 kl. 12:47
Såväl nästa års budget som regeringens förslag till reform av arbetsmarknaden har diskuterats livligt den här veckan i riksdagen.

I Fänrik Ståhl skriver Johan Ludvig Runeberg att vårt land är fattigt, skall så förbli för den som guld begär. På denna punkt träffade han dock inte riktigt rätt. Vårt land har lyckats jobba sig upp till en välfärd som inte på något sätt är alla förunnat i denna värld. Vi har idag en av världens bästa skolor, vi har en  välutbildad befolkning och vi har en lång medellivslängd. Ändå hostar motorn just nu på vårt goda fäderneland ordentligt.

 

Vi har under de senaste åren haft en svag tillväxt i ekonomin och vi har tvingas öka vår skuldbörda. Vårt största problem ligger i att höja sysselsättningen och skapa förutsättningar för fler arbetsplatser att födas. Samhällsekonomins grundlagar är lätta att förstå. Ju fler som jobbar, dess mer skatteintäkter, dess färre som behöver utkomststöd och dess bättre förutsättningar för att utveckla välfärdsstaten.

 

Det är med kunskap och kunnande som Finland byggt sin framgång. Därför är det också oerhört svårt att förstå varför regeringen väljer att skära så drastiskt som den gör i utbildningen på alla stadier, med början från småbarnsfostran till universiteten. Det är inte genom att spara på barnen som vi vänder landets ekonomi på rätt köl. Tvärtom är det genom att satsa på en fortstatt jämlik skola med lika möjligheter för alla, och med fortsatt satsning på forskning och innovationer som vi kan jobba oss upp ur lågkonjunkturen. Våra barn och unga behöver framtidstro. De behöver få känna att de är behövda, att de kommer att kunna göra nytta för sitt land och att vi vill satsa på att de skall få de bästa förutsättningarna. De sparförslag som regeringen nu vill genomdriva, riskerar leda till större ojämlikhet och en smalare kunskapsbas på sikt. Med sina nedskärningar i utbildningen sågar regeringen den gren som föder oss. Det är inte ansvarsfull politik.

 

För att vi ska få fler arbetsplatser, måste vi också fortsätta att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. Till denna del innehåller regeringens budget också bra saker. Men det är ändå på sin plats att påpeka, att det framförallt för vårt exportinriktade näringsliv är A och O med fungerande infrastruktur, i form av vägar, järnväg, hamnar och flygfält. Därför behöver regeringen i sin kommunikations- och trafikpolitik också i högsta grad beakta, var i landet det finns exportinriktade regioner, som med sina företag kan bidra till att stärka tillväxten i landet. Just nu vet vi att Nyland och Österbotten samt  Mellersta Österbotten och Åland är de områden i landet som har mest export i förhållande till BNP per invånare. Riksväg 8 som är Österbottens livsnerv borde nu också få stå i tur då det gäller förbättringen av basvägnätet.

 

Vad gäller arbetsmarknadspaketet, blev det betydligt bättre då regeringen förstod att avstå från sänkningen av övertids- samt söndagsersättningarna. Sättet att bereda paketet har ändå inte övertygat. Det bästa vore att arbetsmarknadsparterna ännu kunde enas om ett gemensamt förslag. Låt oss hoppas på det bästa.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15