Politiskt kapital

03.10.2015 kl. 08:55
Den här veckan har budgetdebatten dominerat i riksdagen. Det finns nu en stor krismedvetenhet om ekonomin. Det viktiga är nu att vända den medvetenheten till något konstruktivt och framåtblickande.

Varje regering har en begränsad mängd politiskt kapital som kan användas på svåra frågor. Regeringen har valt att huvudsakligen investera det i arbetsmarknadsreformerna, en sak som riksdagen debatterade i onsdags. I den debatten drog regeringen bl.a. tillbaka förslaget om sänkt söndagsersättning och övertidsersättning. I stället föreslår man nu att semesterpengen ska sänkas med 30 %.

 

Att mycket kapital investerats i arbetsmarknadsreformerna betyder dock att det inte finns mycket kvar att använda på andra ställen. Det märks i budgeten. Budgeten har 800 miljoner euro i nedskärningar, vilka svider hårt. Men utöver det följer budgeten långt traditionella mönster. Inga större skattereformer som man kanske kunde vänta sig då regeringen så tydligt deklarerat nya tag. Jag hade gärna sett att regeringen aktivare skulle ha valt att använde budgetverktyget för att skapa förutsättningar för nya arbetsplatser och för att få fler finländare i arbete. Varken regering eller opposition presenterar nu sådana skattemodeller som exempelvis gjorde att Sverige nästan helt kunde undvika den ekonomiska krisen.

 

Sveriges regering sänkte i flera repriser skatten på arbete för att skapa bättre förutsättningar för nya jobb. I Sverige finns en uppslutning över blockgränserna att det var rätt beslut, eftersom det visade sig vara mycket framgångsrikt. Jag skulle vilja göra samma sak i Finland. Idag beskattar vi nämligen både vanliga knegare och pensionärer hårdare än mycket annat. Vi måste sända signalen att arbete alltid lönar sig.

 

Men en sådan sänkning måste så klart finansieras. Jag skulle här vara öppen för att göra en helhetsreform av momsen. En sådan beräknar finansministeriet att kunde hämta in närmare 1,2 miljarder euro. Eftersom momsen är en platt skatt skulle vi behöva kompensera de svagaste grupperna i samhället, men det skulle ändå kunna finansiera rejäla jobbskapande reformer. Finansministeriet har gjort en utredning på detta som tydligt visar på positiva effekter för sysselsättning och tillväxt, precis det vi behöver.

 

En så här stor reform kräver dock både mod och politiskt kapital. Men det är ett av ganska få realistiska förslag, jag sett, för att skapa tillväxt. För utan tillväxt riskerar vi enorma nedskärningar i en snar framtid. Jag vill inte vara med och genomföra sådana nedskärningar. Sysselsättning, tillväxt och export för att få Finland tillbaka i arbete igen är helt klart att föredra. Men förutsättningarna för det måste fortsätta skapas.

 

För Åländsk del är budgeten överlag bra och balanserad. De stora nedskärningarna drabbar inte oss. Sjöfartsstöden hålls dessutom kvar och farledsavgifterna är halverade. Det här är mycket bra för sjöfarten och för Åland. Jag vill passa på att lyfta på hatten åt kommunikationsminister Anne Berner och hela regeringen för denna kloka linje och att man inte rörde sjöfartsstöden, trots att det inte blev ett samhällsfördrag. Det var viktigt för Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30