Politiskt kapital

03.10.2015 kl. 08:55
Den här veckan har budgetdebatten dominerat i riksdagen. Det finns nu en stor krismedvetenhet om ekonomin. Det viktiga är nu att vända den medvetenheten till något konstruktivt och framåtblickande.

Varje regering har en begränsad mängd politiskt kapital som kan användas på svåra frågor. Regeringen har valt att huvudsakligen investera det i arbetsmarknadsreformerna, en sak som riksdagen debatterade i onsdags. I den debatten drog regeringen bl.a. tillbaka förslaget om sänkt söndagsersättning och övertidsersättning. I stället föreslår man nu att semesterpengen ska sänkas med 30 %.

 

Att mycket kapital investerats i arbetsmarknadsreformerna betyder dock att det inte finns mycket kvar att använda på andra ställen. Det märks i budgeten. Budgeten har 800 miljoner euro i nedskärningar, vilka svider hårt. Men utöver det följer budgeten långt traditionella mönster. Inga större skattereformer som man kanske kunde vänta sig då regeringen så tydligt deklarerat nya tag. Jag hade gärna sett att regeringen aktivare skulle ha valt att använde budgetverktyget för att skapa förutsättningar för nya arbetsplatser och för att få fler finländare i arbete. Varken regering eller opposition presenterar nu sådana skattemodeller som exempelvis gjorde att Sverige nästan helt kunde undvika den ekonomiska krisen.

 

Sveriges regering sänkte i flera repriser skatten på arbete för att skapa bättre förutsättningar för nya jobb. I Sverige finns en uppslutning över blockgränserna att det var rätt beslut, eftersom det visade sig vara mycket framgångsrikt. Jag skulle vilja göra samma sak i Finland. Idag beskattar vi nämligen både vanliga knegare och pensionärer hårdare än mycket annat. Vi måste sända signalen att arbete alltid lönar sig.

 

Men en sådan sänkning måste så klart finansieras. Jag skulle här vara öppen för att göra en helhetsreform av momsen. En sådan beräknar finansministeriet att kunde hämta in närmare 1,2 miljarder euro. Eftersom momsen är en platt skatt skulle vi behöva kompensera de svagaste grupperna i samhället, men det skulle ändå kunna finansiera rejäla jobbskapande reformer. Finansministeriet har gjort en utredning på detta som tydligt visar på positiva effekter för sysselsättning och tillväxt, precis det vi behöver.

 

En så här stor reform kräver dock både mod och politiskt kapital. Men det är ett av ganska få realistiska förslag, jag sett, för att skapa tillväxt. För utan tillväxt riskerar vi enorma nedskärningar i en snar framtid. Jag vill inte vara med och genomföra sådana nedskärningar. Sysselsättning, tillväxt och export för att få Finland tillbaka i arbete igen är helt klart att föredra. Men förutsättningarna för det måste fortsätta skapas.

 

För Åländsk del är budgeten överlag bra och balanserad. De stora nedskärningarna drabbar inte oss. Sjöfartsstöden hålls dessutom kvar och farledsavgifterna är halverade. Det här är mycket bra för sjöfarten och för Åland. Jag vill passa på att lyfta på hatten åt kommunikationsminister Anne Berner och hela regeringen för denna kloka linje och att man inte rörde sjöfartsstöden, trots att det inte blev ett samhällsfördrag. Det var viktigt för Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00