Framtidstro och positiva satsningar behövs

29.09.2015 kl. 15:30
I gruppanförandet gällande regeringens budgetförslag som framfördes av riksdagsman Joakim Strand framhävs oron över landets framtid
Enligt propositionen ökar budgeten till 54,1 miljarder euro samtidigt som skuldsättningen fortsätter att växa med över 5 miljarder euro per år. Riksdagsgruppens kritik riktas bland annat mot nedskärningar i utbildning, rehabilitering och biståndet, minskning av flyktingkvoten samt regeringens åtgärder gällande YLEs finansiering. 

-    Trots att prognoserna ser dystra ut, är det viktigt att komma ihåg att det i vårt land finns regioner och branscher, såsom energi-, cleantech- och skogsindustrin, som klarar sig utmärkt i en global konkurrens. Det ligger i hela landets intresse, att vi låter regioner utvecklas utgående från deras egna styrkor. Om t.ex. några av de största aktörerna inom norra Europas starkaste energi- och cleantech-kluster besluter sig för att lämna Vasa så är nästa adress Kina, Indien eller Brasilien – inte någon annan finländsk stad, säger Strand

Om vi vill få till stånd ekonomisk tillväxt så bör offentliga forsknings-, utvecklings- och infrastruktursatsningar huvudsakligen styras till sådana branscher och regioner, där industrins förädlingsgrad och export är som högst, och där också företagen själva satsar kraftigt på forskning och utveckling. På detta sätt skapar vi nya resurser för finansieringen av vård, omsorg och utbildning.

-    Dessutom investeringar och utsatsningar behöver de finländska företagen också den bästa möjliga arbetskraft för att klara sig. Vi måste öka arbetskraftsinvandringen genom att till exempel slopa behovsprövningen. Därigenom kan bland annat finländska startup-företag anställa folk från andra än EU-länder om det behövs. Dessutom måste de som kommit hit som asylsökande beviljas arbetstillstånd. De kan då snabbt få sysselsättning och därigenom integreras i det finländska samhället, konstaterar Strand

 
Joakim Strand

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00