Välkommen till Finland

28.09.2015 kl. 12:50



Tänk på Finland och sjöar, skog och bastu syns på näthinnan. Finland är en del av den nordiska välfärdsmodellen och den finländska flaggan symboliserar hockeyhängivenhet, pappersindustri, Nokia, jultomten och mumintroll.

Längs kusten har vi den vackra skärgården och längst uppe i norr springer renar under norrskenet. Alla människor har sin egen Finlandsbild. Vi människor skapar bilder och uppfattningar kring det mesta. Uppfattningar som rotar sig djupt, men som också kan förändras. Se bara på Volkswagen.

 

Finlandsbilden i världen håller på att förändras. Det oroar mig. Förra veckan klev Finland igen över den internationella nyhetströskeln då några personer med fyrverkeripjäser angrep en buss med flyktingar som anlände till Lahtis. En man hade till och med på ett sällsynt smaklöst sätt klätt ut sig i Ku Klux Klan dräkt med Finlandsflagga i handen. Man hindrade också Röda Korset, med sina många frivilligarbetare, från att göra sitt arbete.

 

Veckan innan skapade ett hundratal personer en mänsklig kedja i Torneå där man ville stoppa flyktingar från att komma in i landet. Med armarna i kors, plakat och Suomi Finland ishockeytröjor sa man: ”Go home”. Då jag såg bilden konstaterade jag för mig själv att det enda som saknades var ölburkarna. Då skulle bilden av medmänsklighetens förfall varit fullständig.

 

Man får skämmas. Är det här bilden vi vill sända ut av Finland till omvärlden? I synnerhet i vårt närmaste och viktigaste grannland Sverige har många sidor redan skrivits om detta. Då jag besökte Sveriges riksdag med grundlagsutskottet förra veckan var vi många riksdagsledamöter som var noga med att ge en annan bild och bedyra att inget i grunden förändrats. Dagen innan hade dock utrikesminister Timo Soini luggat Sverige då han i pressen konstaterat att flyktingkrisen försämrar relationerna mellan Sverige och Finland.

 

På EU-nivå röstade Finland blankt i frågan om solidariskt ansvar i flyktingfrågan. De övriga nordiska länderna röstade för. Det gjorde också hela Baltikum och hela Västeuropa. Vi röstade blankt. Medan Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien röstade emot. I efterhand har man försökt säga att den blanka rösten ska uppfattas som en ja-röst. Men det är inte så övriga Europa uppfattar det. Där uppfattar man att Finland nu indirekt stödde Nej-sidan.

 

Som ni vet handlar det inte alltid om vad man säger, utan vad man gör. Ibland handlar det inte ens om vad man gör, utan hur det ser ut. Eftersom Finland brukar vara mycket pragmatiskt i EU-sammanhang symboliserade omröstningen en kursändring. Medan Sannfinländarna inte har påverkat Finlands EU-politik mycket i praktiken, har man påverkat den i symbolfrågor som Greklandskrisen och Flyktingfrågan. Om man tror att symboler inte har betydelse gör man en felbedömning.

 

För egen del upplever jag att den värderingskris och det aggressiva samhällsklimat som Finland nu alltmer präglas av är värre än den ekonomiska krisen. En ekonomisk kris handlar om siffror och de kan vi få rätt på. Men människors värderingar sitter djupare och påverkar inte enbart omvärldens Finlandsbild utan också våra egna medborgare.

 

Många finländare, inte bara svenskspråkiga, flyttar redan idag till Sverige, USA eller något annat land. De tar innovationer, entreprenörskap och god utbildning med sig. Det är just de människorna vi inte har råd att förlora om vi ska få ekonomin på fötter igen. När de väljer att flytta är det inte enbart ett ekonomiskt beslut, utan också var man ser sin framtid. Ku Klux Klan och människokedjan i Torneå är så klart isolerade händelser, men trenden är oroväckande, och den bekymrar mig.

 

Framförallt är bilden som nu skapas av Finland, inte en bild som stämmer överens med min. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om att tycka det. Att tiga i denna sak är inte guld. Vi som tror på medmänsklighet, solidaritet och respekt måste höja på rösten. Vi måste visa omvärlden och finländarna att Finland fortsättningsvis är ett öppet samhälle som hör hemma i Norden och som har en ljus framtid. Det är värderingar som är värda att jobba för.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15