Välkommen till Finland

28.09.2015 kl. 12:50



Tänk på Finland och sjöar, skog och bastu syns på näthinnan. Finland är en del av den nordiska välfärdsmodellen och den finländska flaggan symboliserar hockeyhängivenhet, pappersindustri, Nokia, jultomten och mumintroll.

Längs kusten har vi den vackra skärgården och längst uppe i norr springer renar under norrskenet. Alla människor har sin egen Finlandsbild. Vi människor skapar bilder och uppfattningar kring det mesta. Uppfattningar som rotar sig djupt, men som också kan förändras. Se bara på Volkswagen.

 

Finlandsbilden i världen håller på att förändras. Det oroar mig. Förra veckan klev Finland igen över den internationella nyhetströskeln då några personer med fyrverkeripjäser angrep en buss med flyktingar som anlände till Lahtis. En man hade till och med på ett sällsynt smaklöst sätt klätt ut sig i Ku Klux Klan dräkt med Finlandsflagga i handen. Man hindrade också Röda Korset, med sina många frivilligarbetare, från att göra sitt arbete.

 

Veckan innan skapade ett hundratal personer en mänsklig kedja i Torneå där man ville stoppa flyktingar från att komma in i landet. Med armarna i kors, plakat och Suomi Finland ishockeytröjor sa man: ”Go home”. Då jag såg bilden konstaterade jag för mig själv att det enda som saknades var ölburkarna. Då skulle bilden av medmänsklighetens förfall varit fullständig.

 

Man får skämmas. Är det här bilden vi vill sända ut av Finland till omvärlden? I synnerhet i vårt närmaste och viktigaste grannland Sverige har många sidor redan skrivits om detta. Då jag besökte Sveriges riksdag med grundlagsutskottet förra veckan var vi många riksdagsledamöter som var noga med att ge en annan bild och bedyra att inget i grunden förändrats. Dagen innan hade dock utrikesminister Timo Soini luggat Sverige då han i pressen konstaterat att flyktingkrisen försämrar relationerna mellan Sverige och Finland.

 

På EU-nivå röstade Finland blankt i frågan om solidariskt ansvar i flyktingfrågan. De övriga nordiska länderna röstade för. Det gjorde också hela Baltikum och hela Västeuropa. Vi röstade blankt. Medan Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien röstade emot. I efterhand har man försökt säga att den blanka rösten ska uppfattas som en ja-röst. Men det är inte så övriga Europa uppfattar det. Där uppfattar man att Finland nu indirekt stödde Nej-sidan.

 

Som ni vet handlar det inte alltid om vad man säger, utan vad man gör. Ibland handlar det inte ens om vad man gör, utan hur det ser ut. Eftersom Finland brukar vara mycket pragmatiskt i EU-sammanhang symboliserade omröstningen en kursändring. Medan Sannfinländarna inte har påverkat Finlands EU-politik mycket i praktiken, har man påverkat den i symbolfrågor som Greklandskrisen och Flyktingfrågan. Om man tror att symboler inte har betydelse gör man en felbedömning.

 

För egen del upplever jag att den värderingskris och det aggressiva samhällsklimat som Finland nu alltmer präglas av är värre än den ekonomiska krisen. En ekonomisk kris handlar om siffror och de kan vi få rätt på. Men människors värderingar sitter djupare och påverkar inte enbart omvärldens Finlandsbild utan också våra egna medborgare.

 

Många finländare, inte bara svenskspråkiga, flyttar redan idag till Sverige, USA eller något annat land. De tar innovationer, entreprenörskap och god utbildning med sig. Det är just de människorna vi inte har råd att förlora om vi ska få ekonomin på fötter igen. När de väljer att flytta är det inte enbart ett ekonomiskt beslut, utan också var man ser sin framtid. Ku Klux Klan och människokedjan i Torneå är så klart isolerade händelser, men trenden är oroväckande, och den bekymrar mig.

 

Framförallt är bilden som nu skapas av Finland, inte en bild som stämmer överens med min. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om att tycka det. Att tiga i denna sak är inte guld. Vi som tror på medmänsklighet, solidaritet och respekt måste höja på rösten. Vi måste visa omvärlden och finländarna att Finland fortsättningsvis är ett öppet samhälle som hör hemma i Norden och som har en ljus framtid. Det är värderingar som är värda att jobba för.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00