Välkommen till Finland

28.09.2015 kl. 12:50



Tänk på Finland och sjöar, skog och bastu syns på näthinnan. Finland är en del av den nordiska välfärdsmodellen och den finländska flaggan symboliserar hockeyhängivenhet, pappersindustri, Nokia, jultomten och mumintroll.

Längs kusten har vi den vackra skärgården och längst uppe i norr springer renar under norrskenet. Alla människor har sin egen Finlandsbild. Vi människor skapar bilder och uppfattningar kring det mesta. Uppfattningar som rotar sig djupt, men som också kan förändras. Se bara på Volkswagen.

 

Finlandsbilden i världen håller på att förändras. Det oroar mig. Förra veckan klev Finland igen över den internationella nyhetströskeln då några personer med fyrverkeripjäser angrep en buss med flyktingar som anlände till Lahtis. En man hade till och med på ett sällsynt smaklöst sätt klätt ut sig i Ku Klux Klan dräkt med Finlandsflagga i handen. Man hindrade också Röda Korset, med sina många frivilligarbetare, från att göra sitt arbete.

 

Veckan innan skapade ett hundratal personer en mänsklig kedja i Torneå där man ville stoppa flyktingar från att komma in i landet. Med armarna i kors, plakat och Suomi Finland ishockeytröjor sa man: ”Go home”. Då jag såg bilden konstaterade jag för mig själv att det enda som saknades var ölburkarna. Då skulle bilden av medmänsklighetens förfall varit fullständig.

 

Man får skämmas. Är det här bilden vi vill sända ut av Finland till omvärlden? I synnerhet i vårt närmaste och viktigaste grannland Sverige har många sidor redan skrivits om detta. Då jag besökte Sveriges riksdag med grundlagsutskottet förra veckan var vi många riksdagsledamöter som var noga med att ge en annan bild och bedyra att inget i grunden förändrats. Dagen innan hade dock utrikesminister Timo Soini luggat Sverige då han i pressen konstaterat att flyktingkrisen försämrar relationerna mellan Sverige och Finland.

 

På EU-nivå röstade Finland blankt i frågan om solidariskt ansvar i flyktingfrågan. De övriga nordiska länderna röstade för. Det gjorde också hela Baltikum och hela Västeuropa. Vi röstade blankt. Medan Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien röstade emot. I efterhand har man försökt säga att den blanka rösten ska uppfattas som en ja-röst. Men det är inte så övriga Europa uppfattar det. Där uppfattar man att Finland nu indirekt stödde Nej-sidan.

 

Som ni vet handlar det inte alltid om vad man säger, utan vad man gör. Ibland handlar det inte ens om vad man gör, utan hur det ser ut. Eftersom Finland brukar vara mycket pragmatiskt i EU-sammanhang symboliserade omröstningen en kursändring. Medan Sannfinländarna inte har påverkat Finlands EU-politik mycket i praktiken, har man påverkat den i symbolfrågor som Greklandskrisen och Flyktingfrågan. Om man tror att symboler inte har betydelse gör man en felbedömning.

 

För egen del upplever jag att den värderingskris och det aggressiva samhällsklimat som Finland nu alltmer präglas av är värre än den ekonomiska krisen. En ekonomisk kris handlar om siffror och de kan vi få rätt på. Men människors värderingar sitter djupare och påverkar inte enbart omvärldens Finlandsbild utan också våra egna medborgare.

 

Många finländare, inte bara svenskspråkiga, flyttar redan idag till Sverige, USA eller något annat land. De tar innovationer, entreprenörskap och god utbildning med sig. Det är just de människorna vi inte har råd att förlora om vi ska få ekonomin på fötter igen. När de väljer att flytta är det inte enbart ett ekonomiskt beslut, utan också var man ser sin framtid. Ku Klux Klan och människokedjan i Torneå är så klart isolerade händelser, men trenden är oroväckande, och den bekymrar mig.

 

Framförallt är bilden som nu skapas av Finland, inte en bild som stämmer överens med min. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om att tycka det. Att tiga i denna sak är inte guld. Vi som tror på medmänsklighet, solidaritet och respekt måste höja på rösten. Vi måste visa omvärlden och finländarna att Finland fortsättningsvis är ett öppet samhälle som hör hemma i Norden och som har en ljus framtid. Det är värderingar som är värda att jobba för.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00