Välkommen till Finland

28.09.2015 kl. 12:50



Tänk på Finland och sjöar, skog och bastu syns på näthinnan. Finland är en del av den nordiska välfärdsmodellen och den finländska flaggan symboliserar hockeyhängivenhet, pappersindustri, Nokia, jultomten och mumintroll.

Längs kusten har vi den vackra skärgården och längst uppe i norr springer renar under norrskenet. Alla människor har sin egen Finlandsbild. Vi människor skapar bilder och uppfattningar kring det mesta. Uppfattningar som rotar sig djupt, men som också kan förändras. Se bara på Volkswagen.

 

Finlandsbilden i världen håller på att förändras. Det oroar mig. Förra veckan klev Finland igen över den internationella nyhetströskeln då några personer med fyrverkeripjäser angrep en buss med flyktingar som anlände till Lahtis. En man hade till och med på ett sällsynt smaklöst sätt klätt ut sig i Ku Klux Klan dräkt med Finlandsflagga i handen. Man hindrade också Röda Korset, med sina många frivilligarbetare, från att göra sitt arbete.

 

Veckan innan skapade ett hundratal personer en mänsklig kedja i Torneå där man ville stoppa flyktingar från att komma in i landet. Med armarna i kors, plakat och Suomi Finland ishockeytröjor sa man: ”Go home”. Då jag såg bilden konstaterade jag för mig själv att det enda som saknades var ölburkarna. Då skulle bilden av medmänsklighetens förfall varit fullständig.

 

Man får skämmas. Är det här bilden vi vill sända ut av Finland till omvärlden? I synnerhet i vårt närmaste och viktigaste grannland Sverige har många sidor redan skrivits om detta. Då jag besökte Sveriges riksdag med grundlagsutskottet förra veckan var vi många riksdagsledamöter som var noga med att ge en annan bild och bedyra att inget i grunden förändrats. Dagen innan hade dock utrikesminister Timo Soini luggat Sverige då han i pressen konstaterat att flyktingkrisen försämrar relationerna mellan Sverige och Finland.

 

På EU-nivå röstade Finland blankt i frågan om solidariskt ansvar i flyktingfrågan. De övriga nordiska länderna röstade för. Det gjorde också hela Baltikum och hela Västeuropa. Vi röstade blankt. Medan Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien röstade emot. I efterhand har man försökt säga att den blanka rösten ska uppfattas som en ja-röst. Men det är inte så övriga Europa uppfattar det. Där uppfattar man att Finland nu indirekt stödde Nej-sidan.

 

Som ni vet handlar det inte alltid om vad man säger, utan vad man gör. Ibland handlar det inte ens om vad man gör, utan hur det ser ut. Eftersom Finland brukar vara mycket pragmatiskt i EU-sammanhang symboliserade omröstningen en kursändring. Medan Sannfinländarna inte har påverkat Finlands EU-politik mycket i praktiken, har man påverkat den i symbolfrågor som Greklandskrisen och Flyktingfrågan. Om man tror att symboler inte har betydelse gör man en felbedömning.

 

För egen del upplever jag att den värderingskris och det aggressiva samhällsklimat som Finland nu alltmer präglas av är värre än den ekonomiska krisen. En ekonomisk kris handlar om siffror och de kan vi få rätt på. Men människors värderingar sitter djupare och påverkar inte enbart omvärldens Finlandsbild utan också våra egna medborgare.

 

Många finländare, inte bara svenskspråkiga, flyttar redan idag till Sverige, USA eller något annat land. De tar innovationer, entreprenörskap och god utbildning med sig. Det är just de människorna vi inte har råd att förlora om vi ska få ekonomin på fötter igen. När de väljer att flytta är det inte enbart ett ekonomiskt beslut, utan också var man ser sin framtid. Ku Klux Klan och människokedjan i Torneå är så klart isolerade händelser, men trenden är oroväckande, och den bekymrar mig.

 

Framförallt är bilden som nu skapas av Finland, inte en bild som stämmer överens med min. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om att tycka det. Att tiga i denna sak är inte guld. Vi som tror på medmänsklighet, solidaritet och respekt måste höja på rösten. Vi måste visa omvärlden och finländarna att Finland fortsättningsvis är ett öppet samhälle som hör hemma i Norden och som har en ljus framtid. Det är värderingar som är värda att jobba för.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15