Kolumn

Positivt ledarskap behövs

12.09.2015 kl. 08:46

Vi har upprepade gånger fått följa med hur tre mycket allvarliga män inför folket berättat hur fruktansvärt eländigt det går för Finland. Ledarna för regeringspartierna har rätt i att vi inte på alla plan kan forstätta som förut. Men: Den bild av Finland som detta genererar såväl utrikes som inrikes hjälper oss definitivt inte i framtidsbygget. Potentiella investerare och fiffiga ungdomar är de första som flyr när stämningarna är negativa och framtidtro saknas.

Det finns faktiskt områden i Finland som går riktigt bra – däribland Vasaregionen och Österbotten. Vår industriella förädlingsgrad och export per capita är överlägsen. Men hur kan Vasa stad dras med underskott då regionens näringsliv skapar mest nya resurser nationellt? Tyvärr landar merparten av de resurser som i vårt område genereras både via direkta och indirekta avgifter och skatter via staten någon helt annanstans. De kommunalskatteintäkter som våra egna invånare genererar ökar faktiskt samtidigt som statsandelarna kraftigt sjunker just till föld av att det går sämre på andra håll.

Vasa sägs ha en ”dyr serviceproduktion”. Jag förnekar inte att det finns områden för effektivering, digitalisering och ibruktagande av nya metoder, men det är faktiskt vår fantastiska personal och mångsidiga service som starkt bidragit till att skapa den produktiva, kreativa och trygga miljö som idag genererar mest välmående och nya resurser i landet. När vi som centarlort dessutom i praktiken ensam bär ansvaret för all regionutveckling, näringslivspolitik, Kvarkensamverkan, investeringar i fritids- och kulturanläggningar, högskolefinansiering, livsviktiga infrastruktursatsningar etc. är det klart att även vi i Vasa – trots stora skatteintäkter – i höst kommer att diskutera en skattehöjning. Att sluta investera för framtiden kommer inte på fråga, eftersom detta skulle strypa hela regionen.

Den innovativa nordiska, europeiska och globala samverkan – som såväl offentliga myndigheter som i synnerhet företag i regionen dagligen utövar - bör definitvt lyftas upp som ett framgångskoncept på nationellt plan. Att PowerPark i Härmä nästa sommar tar i bruk kronan som betalningsmedel är ett fantastiskt exempel på äkta integration och något som definitivt hålls framme när jag inkommande vecka lobbar för nya kvarkenfärjan i Umeå, Vasa och Bryssel.

Låt oss nu tillsammans utveckla det regionala värdeskapandet, se till att vi köper inhemska livsmedel samt uppmuntra varandra att ta vara på de möjligheter globaliseringen för med sig. De utlänningar som når vårt nordliga land bör ses som en värdefull kunskapsreserv som samtidigt rätar upp vår ogynnsamma ålderspyramid. Genom positivt modigt ledarskap och äkta framtidstro får vi igång expoprten, kreativiteten och därmed välmåendet och nyskapandet i nationen Finland. Enbart genom att bygga för framtiden kan vi hålla kvar ungdomarna och se till att även framledes ha en god skattebas för upprätthållandet av det allra viktigaste: vård, omsorg och utbildning.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15