De parallella kriserna

05.09.2015 kl. 08:00
Nästa vecka inleds riksdagens höstarbete i plenum. De politiska utmaningar som finns i landet är stora och det är framförallt två kriser regering och riksdag snabbt måste ta mycket aktiva steg för att hantera. Finland har för tillfället två parallella kriser. Den ena är rent ekonomisk. Den andra handlar om värderingar och Finlands plats i världen.

De ekonomiska prognoserna för Finland har ytterligare försämrats den senaste tiden. Kombinationen av dålig tillväxt och arbetsmarknadsparternas oförmåga att komma överens om ett samhällsfördrag har fått omvärlden att tala om att Finland är den nya sjuka mannen i Europa. Det är alldeles uppenbart att vi behöver få fart på ekonomin och öka konkurrenskraften. Vi behöver göra reformer som Danmark, Sverige och Tyskland redan har gjort. De här reformerna kommer att bli jobbiga eftersom en del av arbetsmarknadsorganisationerna redan sagt att de inte är redo att göra några uppoffringar för det gemensamma bästa. Vi kommer behöva göra individuella uppoffringar om den gemensamma välfärdsstaten ska överleva och om vi ska lyckas ta oss ur det mest allvarliga läget i landets ekonomi sedan andra världskriget. I det arbetet i höst kommer regeringen ha mitt fulla stöd. Vi måste få skutan vänd.

 

Vid sidan av den djupa ekonomiska krisen finns dock något som bekymrar mig ännu mer. Det är en växande värderingskris som nu sker då Sannfinländarna får styra debatten. Samhällsklimatet och i synnerhet mediadebatten har ytterligare hårdnat de senaste månaderna. Den flyktingdebatt som förs är hätsk. I den debatten används ord och uttryck som inte överhuvudtaget hör hemma i ett civiliserat samhälle. Dessa uttryck används också av politiker som representerar ett regeringsparti, utan att någon på allvar sätter ner foten. Nu räcker det. Det här måste sluta. Flyktingkrisen handlar inte om att rika Syrier tar en båttaxi över från Turkiet till Europa, som vissa i den finska debatten verkar vilja få det att framstå som. Det här handlar om människor som flyr för sina liv och där vi har en medmänsklig skyldighet att hjälpa.

 

Men det hårdare samhällsklimatet riktar sig inte enbart mot flyktingar. Också mot minoriteter växer fördomarna. Det verkar dessutom finnas ett märkligt element av navelskåderi och avundsjuka mot regioner som det går bra för.

 

Min kollega Teuvo Hakkarainen sa i tidningen Ilta-Lehti att Åland är rikt och att vi på Åland borde ta hand om alla problem. Samtidigt har hans hemkommun Viitasaari, enligt uppgifter från januari, en arbetslöshet på 20,1 %. Vad skulle det bli bättre för Finland om hela landet skulle ha så hög arbetslöshet. I stället borde den naturliga inställningen vara: Titta på Åland, de har bara drygt 3 % arbetslöshet, vad kan vi lära oss av dem.

 

Vi måste sätta ner foten mot de allt mer trångsynta idéer som nu styr debatten. Vi måste stå upp mot rasism och stereotyper, inte sätta huvudet i sanden då motsättningar mellan olika regioner och kulturer nu byggs upp. Endast på så vis kan vi ta Finland ur krisen och göra att Finland fortsättningsvis är ett samhälle med högt internationellt anseende dit människor vill flytta och ha sin framtid. Här behöver också regeringen på allvar fundera vilken Finlandsbild man vill ge omvärlden och vilken Finlands plats i världen ska vara.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00