De parallella kriserna

05.09.2015 kl. 08:00
Nästa vecka inleds riksdagens höstarbete i plenum. De politiska utmaningar som finns i landet är stora och det är framförallt två kriser regering och riksdag snabbt måste ta mycket aktiva steg för att hantera. Finland har för tillfället två parallella kriser. Den ena är rent ekonomisk. Den andra handlar om värderingar och Finlands plats i världen.

De ekonomiska prognoserna för Finland har ytterligare försämrats den senaste tiden. Kombinationen av dålig tillväxt och arbetsmarknadsparternas oförmåga att komma överens om ett samhällsfördrag har fått omvärlden att tala om att Finland är den nya sjuka mannen i Europa. Det är alldeles uppenbart att vi behöver få fart på ekonomin och öka konkurrenskraften. Vi behöver göra reformer som Danmark, Sverige och Tyskland redan har gjort. De här reformerna kommer att bli jobbiga eftersom en del av arbetsmarknadsorganisationerna redan sagt att de inte är redo att göra några uppoffringar för det gemensamma bästa. Vi kommer behöva göra individuella uppoffringar om den gemensamma välfärdsstaten ska överleva och om vi ska lyckas ta oss ur det mest allvarliga läget i landets ekonomi sedan andra världskriget. I det arbetet i höst kommer regeringen ha mitt fulla stöd. Vi måste få skutan vänd.

 

Vid sidan av den djupa ekonomiska krisen finns dock något som bekymrar mig ännu mer. Det är en växande värderingskris som nu sker då Sannfinländarna får styra debatten. Samhällsklimatet och i synnerhet mediadebatten har ytterligare hårdnat de senaste månaderna. Den flyktingdebatt som förs är hätsk. I den debatten används ord och uttryck som inte överhuvudtaget hör hemma i ett civiliserat samhälle. Dessa uttryck används också av politiker som representerar ett regeringsparti, utan att någon på allvar sätter ner foten. Nu räcker det. Det här måste sluta. Flyktingkrisen handlar inte om att rika Syrier tar en båttaxi över från Turkiet till Europa, som vissa i den finska debatten verkar vilja få det att framstå som. Det här handlar om människor som flyr för sina liv och där vi har en medmänsklig skyldighet att hjälpa.

 

Men det hårdare samhällsklimatet riktar sig inte enbart mot flyktingar. Också mot minoriteter växer fördomarna. Det verkar dessutom finnas ett märkligt element av navelskåderi och avundsjuka mot regioner som det går bra för.

 

Min kollega Teuvo Hakkarainen sa i tidningen Ilta-Lehti att Åland är rikt och att vi på Åland borde ta hand om alla problem. Samtidigt har hans hemkommun Viitasaari, enligt uppgifter från januari, en arbetslöshet på 20,1 %. Vad skulle det bli bättre för Finland om hela landet skulle ha så hög arbetslöshet. I stället borde den naturliga inställningen vara: Titta på Åland, de har bara drygt 3 % arbetslöshet, vad kan vi lära oss av dem.

 

Vi måste sätta ner foten mot de allt mer trångsynta idéer som nu styr debatten. Vi måste stå upp mot rasism och stereotyper, inte sätta huvudet i sanden då motsättningar mellan olika regioner och kulturer nu byggs upp. Endast på så vis kan vi ta Finland ur krisen och göra att Finland fortsättningsvis är ett samhälle med högt internationellt anseende dit människor vill flytta och ha sin framtid. Här behöver också regeringen på allvar fundera vilken Finlandsbild man vill ge omvärlden och vilken Finlands plats i världen ska vara.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30