Kollektivtrafik på räls

04.09.2015 kl. 08:53
Kollektivtrafiken berör och engagerar såväl politiker som medborgare. Nyligen har vi kunnat läsa hur VR planerar effektivera sin verksamhet men också minska sin service. Det här betyder för kustbanans del indragna turer redan från och med slutet av oktober.

Det är naturligtvis bra och helt nödvändigt att VR ser över sin verksamhet och blir mera konkurrenskraftiga, men att man också ser sig tvungen att minska serviceutbudet är illa.

 

Kommunikationsministeriet köper fjärrtågstrafik och huvudstadsregionens närtrafik av VR för över 40 miljoner per år, dit bland annat Y-tågstrafiken och trafiken mellan Karis-och Hangö hör. Regeringen har planerat nedskärningar inom denna trafik och under hösten kommer beslut om vilka sträckor som nedskärningarna berör. Nu gäller det för oss att argumentera för och försöka få ministeriet att inse hur viktig den här trafiken är för utvecklingen i vår landsända.

 

Trafiken på Kustbanan är ytterst viktig för hela Västnyland, eftersom kustbanan garanterar goda direkta förbindelser till huvudstadsregionen och till Åbo. Kustbanan har ändå en del brister som bör åtgärdas för att den ska fylla de krav som kan ställas på en så här viktig trafikled. Som det nu är räcker inte kapaciteten till för att hantera den mängd trafik som rör sig på banan. Detta är en av orsakerna varför Y-tågstrafiken är hotad. Bl.a. därför behövs förbättringar och dubbla spår på vissa sträckor.

 

I ett skriftligt spörsmål till regeringen 26.8.2015 frågar Anders Adlercreutz (Sfp) och jag vad regeringen tänker göra för att förbättra kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag. Kustbanan är viktig både för privatpersoner och för näringslivet. Kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Men då är det viktigt att staten förbinder sig till att underhålla och utveckla den. Däremot är det inte förnuftigt att gå vidare med planerna för en ny höghastighetsjärnväg mellan Esbo och Salo. Enligt trafikverkets beräkningar skulle en nydragning mellan Esbo och Salo kosta 1,4 miljarder euro. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12, vilket visar att det är en olönsam investering. Därför behövs det nu i snabb takt utredningar över eventuella förbättringar på kustbanan, så att nuvarande tågtrafik kan bevaras och utvecklas.

 

Det framstår som allt mer uppenbart att vi i Finland överlag, i allt högre grad bör satsa på att utveckla kollektivtrafiken också på räls. Den är miljövänlig, effektiv och bekväm att använda. För vår region är det en mycket viktig förbindelse till huvudstadsregionen och därmed en central förutsättning för att vi ska få inflyttning och ekonomisk tillväxt. För mig är prioriteringarna framöver klara. Kustbanan måste grundförbättras och få dubbla spår. Hangö-Hyvinge banan ska elektrifieras. Vi kan inte tillåta att vår nationalegendom förfaller och kollektivtrafikmöjligheterna försämras.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50