- Utan kommunikationer stannar samhällen. Det gäller inte minst ett ösamhälle som Åland. Därför är det roligt att få möjlighet att under två dagar visa Åland och ge utskottets medlemmar en inblick i våra viktiga kommunikationsfrågor och verksamhetsförutsättningar, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
Programmet innehåller bl.a. besök av Mariehamns flygplats, Åland Maritime Safety Center, IT-klustrets Carus, Consilia och Crosskey, Granlids äppel och Stallhagen. Hemresan sker med Viking Grace där en seminariedel med representanter från rederisektorn och arbetstagarsidan ordnas. Ombord på Viking Grace kommer utskottets medlemmar även få bekanta sig med bl.a. fartygets framdrift och användning av LNG som bränsle.
- Sjöfarten är inte enbart en oerhört viktig fråga för Åland, utan för hela landet då 90 % av importen och 80 % av exporten går till sjöss. Det känns därför viktigt att kunna ge utskottets medlemmar en större insyn i sjöfartens verksamhetsförutsättningar. Sjöfarten konkurrerar på en internationell marknad och därför är det av avgörande betydelse att Finland har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik som bl.a. inkluderar dagens sjöfartsstöd, säger Mats Löfström.
Utskottet besöker också Ålands Lagting för att få en större insyn i självstyrelsen och Lagtingets arbete.
- Revisionen av självstyrelselagen kommer att behandlas av riksdagen senare under mandatperioden. Att ge en inblick av självstyrelsen på ort och ställe till så många riksdagsledamöter som möjligt är därför nyttigt också för det arbetet, avslutar Mats Löfström.
För mer information:
Mats Löfström, 0457 379 8878
Riksdagens trafik- och kommunikationsutskott besöker Åland i september
01.09.2015 kl. 13:57
Riksdagens utskott gör i början av mandatperioden en närområdesresa för att bekanta sig med aktuella frågeställningar i ett land, en stad eller region samt för att diskutera arbetsformerna för de kommande åren. Under förra mandatperioden besökte trafik- och kommunikationsutskottet Riga. Den här gången besöker utskottet Åland, den 16-17 september.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
