Åtgärda bristerna i energibeviset

20.08.2015 kl. 11:04
Riksdagsledamöterna Carl Haglund och Anders Adlercreutz lämnar in skriftligt spörsmål.

Vad tänker regeringen göra för att åtgärda brister som framkommit i energibeviset för småhus? I ett skriftligt riksdagsspörsmål efterlyser SFP-ledamöterna Carl Haglund och Anders Adlercreutz åtgärder,

 

Förra riksdagen godkände enhälligt att energibeviset för småhus ändras för att undvika de jämförelseproblem som de olika koefficienterna för energiformerna för närvarande skapar.  Användningen av koefficienterna gör beviset svårförståeligt och gör att beviset inte åskådliggör den faktiska energikonsumtionen.

En arbetsgrupp tillsattes för att utreda ärendet, men det ändringsalternativ som gruppen presenterat innehåller ändå i praktiken inga förändringar i förhållande till det tidigare energibeviset.

 

– Vi är glada över att den förra riksdagen insåg sitt misstag men vi är inte nöjda med det förslag som har presenterats för riksdagens miljöutskott, konstaterar Haglund.

 

Det presenterade alternativet innehåller alltjämt de faktorer som orsakar jämförelseproblematiken och är fortsättningsvis lika vilseledande för konsumenten. I stället för att klart berätta hur energieffektiv en byggnad är betonas fortfarande det med energiformskoefficienter korrigerade resultatet. Arbetsgruppen hade även andra och bättre alternativ.

 

– I enlighet med riksdagens vilja borde bedömningen av energieffektiviteten beräknas på mängden köpt energi, säger Adlercreutz. Han tillägger att ett energibevis skall leda till bättre, effektivare byggande – det skall inte vara ett spel där man ställer olika energiformer mot varandra, i synnerhet som samma energiform kan produceras på många olika sätt.

 

– Även arbetsgruppens andra alternativ är förenliga med EU-direktivet och skulle ha varit enkla att genomföra. Därför vill vi veta hur regeringen nu tänker agera, avslutar ledamöterna.

 

Tilläggsuppgifter:

Anders Adlercreutz      044-9810191

Carl Haglund             050-5217379

 

Adlercreutz, Haglund

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00