Etiketter och stereotyper

03.08.2015 kl. 16:53
För knappt två veckor sedan var det fyraårsdagen sedan terrorattentaten i Norge. Det är en sådan händelse där man minns precis var man själv var då man hörde om det. Själv satt jag på ett tåg mellan Helsingfors och Åbo för att ta mig vidare till Åland. Jag följde rapporteringen via norska Aftonpostens hemsida.

Vid Utøya miste 69 oskyldiga människor livet, de flesta barn och unga. Jag får fortfarande kalla kårar då jag tänker på dådet och hur en människa kan begå en sådan fruktansvärd händelse med motivet att han är emot mångkultur och det moderna samhället.

 

I samband med minnesdagen av händelserna vid Utöya (och Oslo) skrev min riksdagskollega Olli Immonen ett facebookinlägg där han i praktiken argumenterade i gärningsmannen Anders Behring Breiviks anda. I sitt inlägg vill Immonen besegra mardrömmen som kallas mångkultur, han utmålar fiender och uppmanade till kamp för ”en riktigt sannfinnländsk nation”.

 

Jag behövde läsa hans inlägg flera gånger. Det var så rasistiskt, främlingsfientligt och högerextremt vid en så sällsynt smaklös tidpunkt. Hans uttalande representerar allt det som jag inte står för. I mitt Finland dömer vi inte människor efter fördomar och stereotyper, utan efter vad varje enskild människa gör och säger.

 

I en annan nyhet förra veckan rapporterade Sveriges Radio att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson bjudit in bandet Ultima Thule till en fest som han ordnade. Åkesson är inte den första politikern som bjudit in bandet. Det gjorde också partiets föregångare som sponsrade bandet i sin rasistiska kampanj ”Bevara Sverige Svenskt”.

 

Åkessons pressekreterare konstaterade i radioreportaget att Ultima Thule nuförtiden tagit avstånd från rasism. Så kan det vara. Men Åkesson har varit med så länge i politiken att han borde veta följande sak: Det handlar inte alltid om hur det är, utan hur det ser ut. Ultima Thule är i allmänhetens ögon en symbol för det som brukar kallas för vit makt musik. Den historiska symboliken är kraftig och budskapet, att det är Ultima Thule och inte The Ark som Åkesson bjudit in, är underförstått.

 

Olli Immonens uttalande förde dock en positiv sak med sig. Det väckte en motreaktion. 15 000 människor slöt förra veckan upp i Helsingfors för att visa sitt stöd för mångkultur. I lördags slöt hundratals ålänningar upp utanför Lagtinget för att ge samma budskap: Mångkultur är inte ett hot mot den åländska, finska eller svenska identiteten. Mångkultur är med och skapar den.

 

På Åland har vi idag 92 nationaliteter och det är den mosaiken av nationaliteter som gör Åland till Åland. Kulturella intryck från andra byar, kommuner, länder eller kulturer har genom årtiondens lopp skapat vår verklighetsbild och vår kulturella värdegrund. Ålänningar har rest till när och fjärran och tagit med sig intryck hem. Sommarålänningar har kommit hem från sina vardagar i Sverige, USA och andra länder. De människor som flyttat till och slagit ner rötter på Åland har också bidragit till att skapa det Åland vi håller så kärt.

 

Jag tror inte på etiketter och stereotyper. Jag tror på respekt, tolerans och där vi har ett öppet sinne och möter andra människor på det sätt som vi vill att andra ska bemöta oss. Mitt Norden är ett annat än det Immonen och Åkesson vill skapa.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00