Etiketter och stereotyper

03.08.2015 kl. 16:53
För knappt två veckor sedan var det fyraårsdagen sedan terrorattentaten i Norge. Det är en sådan händelse där man minns precis var man själv var då man hörde om det. Själv satt jag på ett tåg mellan Helsingfors och Åbo för att ta mig vidare till Åland. Jag följde rapporteringen via norska Aftonpostens hemsida.

Vid Utøya miste 69 oskyldiga människor livet, de flesta barn och unga. Jag får fortfarande kalla kårar då jag tänker på dådet och hur en människa kan begå en sådan fruktansvärd händelse med motivet att han är emot mångkultur och det moderna samhället.

 

I samband med minnesdagen av händelserna vid Utöya (och Oslo) skrev min riksdagskollega Olli Immonen ett facebookinlägg där han i praktiken argumenterade i gärningsmannen Anders Behring Breiviks anda. I sitt inlägg vill Immonen besegra mardrömmen som kallas mångkultur, han utmålar fiender och uppmanade till kamp för ”en riktigt sannfinnländsk nation”.

 

Jag behövde läsa hans inlägg flera gånger. Det var så rasistiskt, främlingsfientligt och högerextremt vid en så sällsynt smaklös tidpunkt. Hans uttalande representerar allt det som jag inte står för. I mitt Finland dömer vi inte människor efter fördomar och stereotyper, utan efter vad varje enskild människa gör och säger.

 

I en annan nyhet förra veckan rapporterade Sveriges Radio att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson bjudit in bandet Ultima Thule till en fest som han ordnade. Åkesson är inte den första politikern som bjudit in bandet. Det gjorde också partiets föregångare som sponsrade bandet i sin rasistiska kampanj ”Bevara Sverige Svenskt”.

 

Åkessons pressekreterare konstaterade i radioreportaget att Ultima Thule nuförtiden tagit avstånd från rasism. Så kan det vara. Men Åkesson har varit med så länge i politiken att han borde veta följande sak: Det handlar inte alltid om hur det är, utan hur det ser ut. Ultima Thule är i allmänhetens ögon en symbol för det som brukar kallas för vit makt musik. Den historiska symboliken är kraftig och budskapet, att det är Ultima Thule och inte The Ark som Åkesson bjudit in, är underförstått.

 

Olli Immonens uttalande förde dock en positiv sak med sig. Det väckte en motreaktion. 15 000 människor slöt förra veckan upp i Helsingfors för att visa sitt stöd för mångkultur. I lördags slöt hundratals ålänningar upp utanför Lagtinget för att ge samma budskap: Mångkultur är inte ett hot mot den åländska, finska eller svenska identiteten. Mångkultur är med och skapar den.

 

På Åland har vi idag 92 nationaliteter och det är den mosaiken av nationaliteter som gör Åland till Åland. Kulturella intryck från andra byar, kommuner, länder eller kulturer har genom årtiondens lopp skapat vår verklighetsbild och vår kulturella värdegrund. Ålänningar har rest till när och fjärran och tagit med sig intryck hem. Sommarålänningar har kommit hem från sina vardagar i Sverige, USA och andra länder. De människor som flyttat till och slagit ner rötter på Åland har också bidragit till att skapa det Åland vi håller så kärt.

 

Jag tror inte på etiketter och stereotyper. Jag tror på respekt, tolerans och där vi har ett öppet sinne och möter andra människor på det sätt som vi vill att andra ska bemöta oss. Mitt Norden är ett annat än det Immonen och Åkesson vill skapa.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00