Presidentvalet i USA

08.08.2015 kl. 16:51
För en dryg månad sedan var jag på en resa till USA. Jag skulle till Washington D.C. men passade på att åka ett par dagar innan för att hinna träffa gamla vänner i Columbus, Ohio. En av mina vänner där är nuförtiden medlem av den amerikanska kongressen och jag frågade på skoj när vi kommer att få se honom i presidentvalet.

Han skojade tillbaka och konstaterade att i detta val kommer han vara den enda republikanska politikern som inte ställer upp. Det republikanska kandidatantalet är nämligen så stort att inte alla kandidater ryms med i valdebatterna.

 

Igår morse, vår tid, drabbade de tio - enligt gallupundersökningar - främsta republikanska kandidaterna ihop för en första TV-sänd debatt. Debatten hölls i Cleveland, Ohio där republikanerna också kommer att hålla sitt partikonvent nästa år och formellt utse sin kandidat.

 

Den stora frågan på förhand var hur Donald Trump skulle hantera debatten. Många aktiva republikaner är inte överförtjusta över den frispråkiga miljardärens intåg på den politiska arenan. Hans minst sagt frejdiga debatteknik där han förnedrar både kvinnor och latinamerikaner har skapat oro i de republikanska leden. Det republikanska etablissemanget menar att desto längre ”cirkus Trump” får hålla på, desto mer avskräcker han mittenväljare och förstör på så vis chanserna att en republikan kan vinna det riktiga presidentvalet.

 

Om republikanerna har ett stort antal kandidater är läget nästan det helt motsatta i det demokratiska lägret där Hillary Clinton i praktiken är ensam kandidat. Den enda som eventuellt kunde ge Clinton en match om nomineringen är vice president Joe Biden, men desto längre han väntar med att ge besked desto svårare blir det.

 

Den 1 februari nästa år kör det igång på riktigt då det är det första primärvalet i delstaten Iowa. Efter det kommer delstater i tur och ordning genom primärval utse sina representanter till partikonventen som väljer presidentkandidater. Den 8 november är sedan den egentliga valdagen.

 

Utmaningar för USA:s nästa president saknas inte. Medan den privata ekonomin växer och tillväxttakten och antal jobb som skapas sker i avundsvärd snabb takt i jämförelse med Europa, är det stora utmaningar för den offentliga ekonomin med ett växande budgetunderskottet. Den kanske största utmaningen blir ändå att minska på splittringen mellan partierna i kongressen och få demokrater och republikaner att återigen kunna samarbeta inom olika frågor.

 

Nuvarande konflikt mellan partierna där det i princip är omöjligt för en demokrat att samarbeta med en republikan ter sig för mig som utomstående betraktande ålänning som mycket märklig. En republikan från New York har antagligen mycket mer gemensamt med en demokrat från New York än en republikan från Alabama. Ändå så gör partibeteckningarna att man nu inte samarbetar med varandra. Det här paralyserar amerikanskt beslutsfattande vilket inte är bra.

 

Som ledamot av riksdagens vänskapsgrupp mellan Finland och USA ser jag fram emot att följa presidentkampanjen i USA och att samarbeta med nästa administration oavsett vilken partibeteckning den får. Jag har goda vänner i både demokraterna och republikanerna. Det är min förhoppning att de efter valet också kunde bli bättre vänner sinsemellan så att amerikansk politik kunde bli mer dynamisk igen. Det skulle både USA och vi behöva eftersom vi delar många globala utmaningar tillsammans.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00