Insändare

Riksdagsledamot Mats Löfström kommenterar resultatet av eurozonens 17 timmar långa toppmöte om Grekland:

13.07.2015 kl. 12:47

- Jag är glad att se att det är ett enhälligt beslut även om alla detaljer inte är klara ännu. Det är viktigt att komma ihåg att det kommer finnas en vardag också efter Greklandskrisen, där vi ska kunna se varandra i ögonen och leva med varandra. Viktigt att inget land blev isolerat eller isolerade sig. För alla länder behöver vänner också i framtiden, vilket gäller såväl Finland som Grekland. Ingen mer bitterhet behövs nu i Europa.

- Huvudlinjerna i överenskommelsen är ett nytt stödprogram, denna gång från den europeiska stabiliseringsmekanismen, som är kopplat till seriösa grekiska reformer som ska få landet i rätt riktning igen. Det är bra.
- Nu är det viktigt att snabbt fortsätta återbygga den valuta det är störst brist på: Förtroende. Vi måste också dämpa retoriken då det redan finns allt för mycket splittring i Europa, något som oroar mig. Kostnader för tidigare konflikter på den europeiska kontinenten får de här stödprogrammen att blekna i jämförelse och det är viktigt att sätta saker i sitt rätta perspektiv.
- Vi måste nu kavla upp ärmarna tillsammans och hjälpa den grekiska regeringen att genomföra reformerna. Den största utmaningen väntar nämligen oundvikligen den grekiska regeringen som till 100 % måste stå bakom programmet som inte finns till för Finland eller EU, utan för att Grekland ska komma på fötter igen.
- Problemet med de tidigare programmen, i alla krisländer, har varit avsaknaden av nationellt "ägarskap" av reformerna. Här behöver därför Alexis Tsipras visa ledarskap hemma i Aten och vara en lika beslutsam politiker som han har varit i Bryssel de senaste fem månaderna. Det är i hela Europas intresse att han lyckas och han måste få vårt och har mitt fulla stöd att implementera reformerna.
Riksdagens stora utskott hörde statsminister Juha Sipilä, för att ge fullmakter innan toppmötet, i två separata möten på söndagen, kl. 11.30 och kl. 16.30.
För mer information: Mats Löfström, 0457 379 8878

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00