Grekland och stupet

11.07.2015 kl. 12:24
I den amerikanska filmen Thelma & Louise beslutar sig Louise och Thelma att lämna allt och ge sig ut på USA:s vägar. Filmen från 1991 är en klassisk roadmovie som slutar med att de trycker gasen i botten och kör ut över ett stup. I år har ett liknande manus utspelat sig i Europa då Greklands statsminister Alexis Tsipras och (nu avgående) finansminister Yanis Varoufakis kört med gasen i botten. Stupet är nu mycket nära

I den statsvetenskapliga grundkursen ”statsvetenskapens grunder” minns jag att det i ett kapitel finns en term som kallas för ”chicken race”. Fenomenet baserar sig på då unga män i femtiotalets USA kör med full fart jämsides mot ett stup. Den som kastar sig ut ur bilen först är den som är ”chicken”. De senaste månadernas förhandlingar mellan Grekland och kreditorerna är ett bra exempel på ett politiskt chicken race som kunde vara taget direkt ur den statsvetenskapliga grundkursen.

 

Alexis Tsipras och Yanis Varoufakis har varit tuffa. De har satt en tegelsten på gaspedalen och kört mot stupet. De har varit 100 % säkra på att de internationella kreditorerna kommer kasta sig ur bilen först. De har varit övertygade om detta eftersom de har trott att priset för EU blir för högt om Grekland lämnar euron. De har inte enbart kalkylerat med det politiska priset. Att plocka ner en bit av EU:s viktigaste integrationsprojekt, euron, är något ingen europeisk statsminister vill göra. De har också kalkylerat med ett högt ekonomiskt pris. De har trott att om Grekland lämnar euron så ramlar eurozonen ihop som ett korthus. Därför har man trott att Eurozonen kommer göra vad som helst för att Grekland ska stanna. Men just här har Tsipras och Varoufakis gjort en gigantisk felbedömning och det börjar man inse först nu, några meter från stupet.

 

Grekland är nu mycket nära att lämna eurozonen, men har fått en sista chans att bestämma sig om man vill vara med eller inte. Att vi är redo att ge landet en sista chans, trots den grekiska regeringens uppträdande, visar att det inte finns brist på solidaritet från övriga eurozonen. Men att solidariteten är kopplad till löften om reformer för att landet ska kunna ta sig ur krisen på ett hållbart sätt är alldeles avgörande. Annars kan inget nytt lånepaket beviljas.

 

Igår morse fick vi ta del av Greklands nya förslag. Det visar att man nu tar i beaktande flera av de krav som man tidigare kategoriskt avfärdat och som det grekiska folket förkastat i en folkomröstning. Att man nu gör en u-sväng och går emot resultatet i folkomröstningen visar att Tsipras börjat inse att marken nedanför stupet kanske inte är så trevlig i alla fall. En Grexit skulle innebära att landets ekonomiska system kollapsar och socialt kaos utbryter. Det skulle vara en loose-loose situation för både Grekland och Europa. Euron och EU skulle klara det, även om priset skulle bli högt. Men det är ändå vanliga greker som skulle betala det högsta priset. Därför är det i allas intressen att man når en överenskommelse.

 

Igår eftermiddag sammanträdde vi i riksdagens stora utskott och hörde statsminister Juha Sipilä inför helgens möten. Stora utskottet har beredskap att sammanträda närsomhelst i helgen för att ge regeringen nödvändiga fullmakter att hantera situationen, oavsett utveckling.

 

Jag är redo att ge Grekland en sista chans. Priset för en Grexit skulle bli högt och riskerna är stora ekonomiskt, humanitärt, politiskt och säkerhetspolitiskt. Men om Tsipras låter tegelstenen ligga kvar på gaspedalen finns tyvärr inget mer vi kan göra. Om han däremot förmår det grekiska parlamentet att ta bort den finns en chans för en positiv uppgörelse i helgen. Men då behöver den grekiska regeringen också leverera på sina löften. Korruptionen och kleptokratin måste bekämpas på riktigt – inte bara i festtalen. Samtidigt måste skatteindrivningen bli effektivare, basen breddas, möjligheter till företagande underlättas och strukturella reformer genomföras. Då kommer Grekland ha en ljus framtid.

 

Misstron mot den grekiska regeringens förmåga att implementera politiken är dock stor. Det är därför nödvändigt att återbygga förtroendet och det är Tsipras som måste ta de första stegen. För efter den här chansen kommer inga fler. I så fall står vi lika hjälplösa som poliserna i filmen Thelma & Louise och ser bilen störta ut över stupet.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17