Sjöfart och digitala agendan på agendan i riksdagen

25.06.2015 kl. 09:11

Sjöfart

 

Igår (onsdag) kväll skedde riksdagens första behandling av ändringar till konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Frågan är ett rutinärende men av stor vikt för sjöfarten och försäkringsbolagen. Riksdagsledamot Mats Löfström passade också på att i plenardebatten lyfta upp en anslutande fråga gällande ratificeringen av den så kallade Nairobi konventionen.

 

Nairobi konventionen stadgar om internationella regler för att försäkra snabb och effektiv lokalisering och bortförande av vrak då de bedöms vara en risk. Konventionen ger ett stort ansvar för fartygsägare och inkluderar en obligatorisk försäkringsregim. Konventionen trädde i kraft den 14 april i år.

 

Danmark, Tyskland och Storbritannien hör till de 16 länder som hittills har ratificerat konventionen, vilket betyder att fartyg med finländsk flagg behöver försäkring om man navigerar i dessa länders vatten. Konventionen ger medlemsstaterna rätt att ålägga fartygsägaren att ta bort vrak som t.ex. utgör en risk för den marina miljön. Finland har dock ännu inte ratificerat konventionen.

 

-          I kommunikationsutskottets betänkande godkändes enhälligt en skrivning om att man ber regeringen skynda på ratificerandet. Det har ministeriet nu också lovat. Det är viktigt för sjöfarten, säger Mats Löfström.

 

Digitala agendan

 

Idag torsdag inleder EU:s statsministrar sitt toppmöte. På agendan finns bland annat diskussion om den digitala agendan. Riksdagens stora utskott godkände igår (onsdag) ett betänkande i ärendet där problematiken med tillgång till svensk TV på Åland lyftes upp på initiativ av Löfström.

 

Utskottet anser att det är principiellt viktigt att Åland och språkliga eller kulturella minoriteter får tillgång till relevant digitalt innehåll på deras modersmål. Utskottet fäste bl.a. uppmärksamheten på det gamla finska och svenska avtalet om ömsesidiga tv-sändningar över gränserna. Men då innehållet rört sig till mer digitala nät har det inneburit problem.

 

-          Det fanns en stor förståelse för Ålands situation i kommunikationsutskottet som förberedde betänkandet till stora utskottet, vilket känns mycket bra, säger Löfström.

 

I en diskussion som Stora utskottet hade med EU-kommissionens vice-ordförande Andrus Ansip passade Löfström också på att lyfta upp frågan och också Ansip var medveten om Ålands situation.

 

-          Min förhoppning är att detta ska kunna fungera som ytterligare stöd i den här viktiga frågan. Här gör också landskapsregeringen ett mycket bra och aktivt jobb och den här frågan är ett bra exempel på hur koordinerade insatser driver frågan framåt, avslutar Löfström.

 

För mer information: Mats Löfström, riksdagsledamot, 0457 379 8878
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00