Pressmeddelande

Sjöfart och digitala agendan på agendan i riksdagen

25.06.2015 kl. 09:11

Sjöfart

Igår (onsdag) kväll skedde riksdagens första behandling av ändringar till konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Frågan är ett rutinärende men av stor vikt för sjöfarten och försäkringsbolagen. Riksdagsledamot Mats Löfström passade också på att i plenardebatten lyfta upp en anslutande fråga gällande ratificeringen av den så kallade Nairobi konventionen.

Nairobi konventionen stadgar om internationella regler för att försäkra snabb och effektiv lokalisering och bortförande av vrak då de bedöms vara en risk. Konventionen ger ett stort ansvar för fartygsägare och inkluderar en obligatorisk försäkringsregim. Konventionen trädde i kraft den 14 april i år.

Danmark, Tyskland och Storbritannien hör till de 16 länder som hittills har ratificerat konventionen, vilket betyder att fartyg med finländsk flagg behöver försäkring om man navigerar i dessa länders vatten. Konventionen ger medlemsstaterna rätt att ålägga fartygsägaren att ta bort vrak som t.ex. utgör en risk för den marina miljön. Finland har dock ännu inte ratificerat konventionen.

- I kommunikationsutskottets betänkande godkändes enhälligt en skrivning om att man ber regeringen skynda på ratificerandet. Det har ministeriet nu också lovat. Det är viktigt för sjöfarten, säger Mats Löfström.

Digitala agendan

Idag torsdag inleder EU:s statsministrar sitt toppmöte. På agendan finns bland annat diskussion om den digitala agendan. Riksdagens stora utskott godkände igår (onsdag) ett betänkande i ärendet där problematiken med tillgång till svensk TV på Åland lyftes upp på initiativ av Löfström.

Utskottet anser att det är principiellt viktigt att Åland och språkliga eller kulturella minoriteter får tillgång till relevant digitalt innehåll på deras modersmål. Utskottet fäste bl.a. uppmärksamheten på det gamla finska och svenska avtalet om ömsesidiga tv-sändningar över gränserna. Men då innehållet rört sig till mer digitala nät har det inneburit problem.

- Det fanns en stor förståelse för Ålands situation i kommunikationsutskottet som förberedde betänkandet till stora utskottet, vilket känns mycket bra, säger Löfström.

I en diskussion som Stora utskottet hade med EU-kommissionens vice-ordförande Andrus Ansip passade Löfström också på att lyfta upp frågan och också Ansip var medveten om Ålands situation.

- Min förhoppning är att detta ska kunna fungera som ytterligare stöd i den här viktiga frågan. Här gör också landskapsregeringen ett mycket bra och aktivt jobb och den här frågan är ett bra exempel på hur koordinerade insatser driver frågan framåt, avslutar Löfström.

För mer information: Mats Löfström, riksdagsledamot, 0457 379 8878

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00