Utbildningen och självstyrelsen

08.06.2015 kl. 09:54
För en dryg vecka sedan rusade de nya studenterna traditionsenligt ut från Lusses södra port. För mig har den här dagen alltid varit speciell, kanske för att det var under min egen Lusse-tid som mitt politiska engagemang på allvar tog fart.

Det är nu redan 13 år sedan jag blev student, men inte desto mindre är studentdagen en dag av mycket känslor och nostalgi. Jag blev därför glad då jag fick en inbjudan att följa dimissionen på plats. Tack för den. Dagen innan hade Ålands yrkesgymnasiums studenter utexaminerats. Också det en glädjens dag som är precis lika viktig.

 

Utbildningsfrågor och investeringar i barn och unga, även i tuffa ekonomiska tider, har alltid varit en kärna i mitt politiska engagemang. Därför skär det i mitt hjärta att se att de kanske allra hårdaste nedskärningarna i Finlands budget nu planeras i just skolan och utbildningen. Det här är områden vi på Åland har egen behörighet på, men inte desto mindre är jag bekymrad över att nedskärningarna i så pass hög grad kommer drabba finländska barn och ungdomar – landets framtid.

 

Finlands ekonomi står inför stora utmaningar. Att något måste göras är självklart om inte Finland ska följa Greklands väg. Mera lån är ohållbart och de offentliga finanserna måste därför saneras samtidigt som reformer behövs för att skapa nya jobb för att ge nya skatteintäkter. Regeringen har nu sanerat på samma sätt som ett företag brukar sanera. Man har börjat från ett tomt bord med tomma papper och börjat skissa och räkna. Det är bra med nya tag och att börja från ett tomt bord, men samtidigt finns då risken att man gör nedskärningar som är kontraproduktiva på lång sikt. Att man skär i muskler i stället för fett.

 

Utbildning och kunskap för alla barn och ungdomar är Finlands främsta tillgång. Den allmänna skolan gör att alla barn oavsett social bakgrund har samma möjligheter att göra karriär och få ett jobb. Det är inte läget i exempelvis Frankrike och Storbritannien där social bakgrund fortfarande spelar en avgörande roll. En brittisk vän har en dröm om att bli diplomat, men han kan inte gå in i den brittiska diplomatkåren eftersom han inte har gått i en privat skola. Så vill jag inte att det blir i Finland eller Norden. Jag vill ha en högkvalitativ skola – för alla.

 

Skolan är inte bara en plats där man lär sig matematik och geografi, utan där man också blir samhällsmedborgare. Man lär sig traditioner, kultur, tolerans och samhörighet med det samhället man växer upp i. Det är i skolan unga lär sig bli kritiska samhällsgranskare och tänkare. Och det är i skolan som våra barn och unga får sin dos av åländsk historia.

 

Avslutningsvis, tillbaka till Ålands Lyceums södra port. Lusse är också en mycket viktig plats för Ålands historia. Det var där som Julius Sundblom öppnade det första sammanträdet för Ålands lagting, som dess talman. I morgon firar vi självstyrelsedagen. Det är viktigt att vi minns utbildningens betydelse för både Ålands självstyrelse och Finlands självständighet. Därför hoppas jag att vi ännu hittar sätt i riksdagen för att skona den finländska skolan från de värsta nedskärningarna, trots att de inte drabbar Åland. Glad självstyrelsedag!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00