Utbildningen och självstyrelsen

08.06.2015 kl. 09:54
För en dryg vecka sedan rusade de nya studenterna traditionsenligt ut från Lusses södra port. För mig har den här dagen alltid varit speciell, kanske för att det var under min egen Lusse-tid som mitt politiska engagemang på allvar tog fart.

Det är nu redan 13 år sedan jag blev student, men inte desto mindre är studentdagen en dag av mycket känslor och nostalgi. Jag blev därför glad då jag fick en inbjudan att följa dimissionen på plats. Tack för den. Dagen innan hade Ålands yrkesgymnasiums studenter utexaminerats. Också det en glädjens dag som är precis lika viktig.

 

Utbildningsfrågor och investeringar i barn och unga, även i tuffa ekonomiska tider, har alltid varit en kärna i mitt politiska engagemang. Därför skär det i mitt hjärta att se att de kanske allra hårdaste nedskärningarna i Finlands budget nu planeras i just skolan och utbildningen. Det här är områden vi på Åland har egen behörighet på, men inte desto mindre är jag bekymrad över att nedskärningarna i så pass hög grad kommer drabba finländska barn och ungdomar – landets framtid.

 

Finlands ekonomi står inför stora utmaningar. Att något måste göras är självklart om inte Finland ska följa Greklands väg. Mera lån är ohållbart och de offentliga finanserna måste därför saneras samtidigt som reformer behövs för att skapa nya jobb för att ge nya skatteintäkter. Regeringen har nu sanerat på samma sätt som ett företag brukar sanera. Man har börjat från ett tomt bord med tomma papper och börjat skissa och räkna. Det är bra med nya tag och att börja från ett tomt bord, men samtidigt finns då risken att man gör nedskärningar som är kontraproduktiva på lång sikt. Att man skär i muskler i stället för fett.

 

Utbildning och kunskap för alla barn och ungdomar är Finlands främsta tillgång. Den allmänna skolan gör att alla barn oavsett social bakgrund har samma möjligheter att göra karriär och få ett jobb. Det är inte läget i exempelvis Frankrike och Storbritannien där social bakgrund fortfarande spelar en avgörande roll. En brittisk vän har en dröm om att bli diplomat, men han kan inte gå in i den brittiska diplomatkåren eftersom han inte har gått i en privat skola. Så vill jag inte att det blir i Finland eller Norden. Jag vill ha en högkvalitativ skola – för alla.

 

Skolan är inte bara en plats där man lär sig matematik och geografi, utan där man också blir samhällsmedborgare. Man lär sig traditioner, kultur, tolerans och samhörighet med det samhället man växer upp i. Det är i skolan unga lär sig bli kritiska samhällsgranskare och tänkare. Och det är i skolan som våra barn och unga får sin dos av åländsk historia.

 

Avslutningsvis, tillbaka till Ålands Lyceums södra port. Lusse är också en mycket viktig plats för Ålands historia. Det var där som Julius Sundblom öppnade det första sammanträdet för Ålands lagting, som dess talman. I morgon firar vi självstyrelsedagen. Det är viktigt att vi minns utbildningens betydelse för både Ålands självstyrelse och Finlands självständighet. Därför hoppas jag att vi ännu hittar sätt i riksdagen för att skona den finländska skolan från de värsta nedskärningarna, trots att de inte drabbar Åland. Glad självstyrelsedag!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15