Rasera inte dagvården!

12.06.2015 kl. 08:00
Under årtionden har synen på dagvården utvecklats från att ha varit vårdbetonad till att också betona det livslånga lärandet. Dagvården behöver en lagstiftning som stöder utvecklingen och som för vår dagvård till samma nivå som till exempel i Sverige. Vi borde frångå från att tala om dagvård och istället tala om småbarnspedagogik.

Under den förra valperioden påbörjade riksdagen en revidering av lagen om barndagvård. Revideringen är planerad att ske i två faser och den första fasen godkändes redan av förra riksdagen. Eftersom alla aspekter som anknyter till småbarnsfostran inte finns med i den första fasen är det viktigt att arbetet inte blir på hälft. Oroande är att den andra fasen inte nämns med ett ord i regeringen Sipiläs strategiska regeringsprogram.


Begreppet småbarnspedagogik infördes äntligen i lagen i samband med att den delvis uppdaterades och moderniserades. Lagen förutsätter nu att det för varje barn görs upp en plan för småbarnspedagogik för genomförandet av barnets fostran, undervisning och vård.

 

I samband med lagändringen blir Utbildningsstyrelsen sakkunnigorgan för småbarnspedagogiken.  I kulturutskottet betonade vi att ändringarna ska ses som ett första steg på vägen mot en ny lag om småbarnspedagogik. Målet måste vara att skapa en enhetlig och smidig väg för barnen från småbarnsfostran via förskola till grundläggande utbildning. Samverkan mellan småbarnsfostran och grundläggande utbildning ska stärkas vilket möjliggör en harmonisering av arbetskulturen och pedagogiken i daghemmen och skolorna.

 

Småbarnspedagogiken utgör en viktig grund för barnets utveckling och lärande. Hittills har småbarnspedagogik haft dagvårdssystemet som referensram. Kulturutskottet ansåg det vara nödvändigt att den nya lagen om småbarnspedagogik också i praktiken bidrar till alla barns rätt till kvalitativ småbarnspedagogik uppfylls oberoende av var barnet bor eller hur familjen har det ställt ekonomiskt.

 

Enligt sakkunniga utskottet hörde visar bl a forskningsprojektet EPPE, som omfattade 3 000 barn i Storbritannien åren 1999-2004, att de positiva effekterna av högklassig småbarnspedagogik fortgår långt in i skolåren. Den största nyttan av god småbarnspedagogik får mindre bemedlade barn med ökad risk för att senare ställas utanför utbildningen. Högklassig småbarnspedagogik är enligt forskarna det effektivaste sättet att förebygga marginalisering.

 

I Finland tillämpas den så kallade educare-modellen, där fostran, undervisning och vård bildar en innehållsmässig helhet. Modellen ska skapa en övergripande arbetskultur inom omsorg, fostran och utbildning. Självklart ska dessa delområden anpassas till barnens olika ålder. En välbalanserad helhet är ett viktigt stöd för barnens uppväxt.

 

Småbarnspedagogiken kräver satsningar eftersom den utgör en viktig grund för barnets lärande. En jämlik behandling av alla barn förutsätter att småbarnspedagogiken utvecklas till en innehållsmässigt stark helhet som gör det möjligt att redan i den tidiga barndomen motverka tendenser till marginalisering. Särskild vikt måste fästas vid detta i fas två då lagen om småbarnspedagogik ska antas.

 

Riksdagen förutsatte att regeringen följer de samlade konsekvenserna av den nya lagen om småbarnspedagogik och dess konsekvenser för kvaliteten och gruppstorlekarna. Riksdagen förutsatte också, att det i samband med den andra fasen av reformeringen av lagen, ska vidtas åtgärder så att barnen kan tryggas en helhetsmässig omsorg, uppväxt och utveckling. Regeringen ska lämna en utredning till kulturutskottet våren 2017.

 

Det är anmärkningsvärt att regeringsprogrammet inte innehåller något om den andra fasen av reformen. Däremot innehåller programmet nedskärningar, större gruppstorlekar och en skrivning om klubbverksamhet istället för småbarnspedagogik.

 

Det som med möda byggts upp under årtioden, och den nödvändiga reform av lagen som efter årtioden av väntan kunde påbörjas under förra perioden, hotas nu av regeringen Sipilä. Problemen handlar inte enbart om nedskärningarna, det handlar i allra högsta grad om innehållet i och om synen på småbarnspedagogik där regeringen inte levererar något. Finland hotar att bli ett småbarnspedagogikens eftersläntrarland vilket kommer att ha effekter på framför allt de barn som hotas av marginalisering!

 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot, medlem av riksdagens kulturutskott

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50